Unga som varken arbetar eller studerar
Skriftlig fråga 2022/23:115 av Serkan Köse (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-12-02
- Överlämnad
- 2022-12-05
- Anmäld
- 2022-12-06
- Svarsdatum
- 2022-12-14
- Sista svarsdatum
- 2022-12-14
- Besvarad
- 2022-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) finns det i Sverige drygt 146 000 unga i åldrarna 16–29 år (2020) som varken arbetar eller studerar. Somliga av dessa befinner sig utanför arbete och studier under en kortare period medan andra blir kvar i denna situation under flera år.
Personer med funktionsnedsättningar, utrikes födda och personer med psykisk ohälsa är överrepresenterade bland unga som varken arbetar eller studerar. Att inte ha examen från gymnasiet eller att ha vuxit upp i ett område med socioekonomiska utmaningar ökar också risken för unga att hamna i långvarigt utanförskap.
Den ökade psykiska ohälsan bland unga och den höga ungdomsarbetslösheten tyder på att fler riskerar att hamna utanför arbete och studier. Till detta kan vi också lägga att de som drabbats hårdast av pandemin är ungdomar.
Med anledning av det vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed:
Vilka åtgärder tänker ministern och regeringen vidta för unga som varken arbetar eller studerar?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:115 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2022/23:115 av Serkan Köse (S)
Unga som varken arbetar eller studerar
Serkan Köse har frågat mig vilka åtgärder som jag och regeringen tänker vidta för unga som varken arbetar eller studerar.
En av regeringens prioriteringar inom ungdomspolitiken är att ungas sociala inkludering och etablering på arbetsmarknaden ska öka. Här är arbetet med gruppen unga som varken arbetar eller studerar särskilt viktigt då denna grupp står längre ifrån arbetsmarknaden än andra grupper av unga.
I detta arbete har kommunerna en viktig roll, inte minst genom det kommunala aktivitetsansvaret som innebär att kommunerna är skyldiga att uppmärksamma och erbjuda insatser till ungdomar under 20 år som är folkbokförda i kommunen och som inte studerar i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning. Hemkommunen ska inom ramen för ansvaret erbjuda ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder som i första hand syftar till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning.
Många som ingår i gruppen unga som varken arbetar eller studerar är dock i behov av tvärsektoriella insatser för att etablera sig i arbete eller studier.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har ett pågående uppdrag att stödja aktörer, i första hand kommuner, som arbetar i verksamheter som bidrar till etablering av unga som varken arbetar eller studerar. Myndigheten ska även utifrån sin roll som stödfunktion för myndighetssamordning för de nationella aktörer som bidrar till etablering av unga som varken arbetar eller studerar tillvarata det arbete som sker på lokal och nationell nivå och sprida goda exempel. Myndigheten ska fortsatt vara samordnande i den nationella stödfunktionen. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 april 2023.
Unga som varken arbetar eller studerar är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten har valt för att mäta folkhälsan och dess förutsättningar. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av ungas förutsättningar för en god hälsa. Unga som varken arbetar eller studerar är en särskilt utsatt grupp då de riskerar att få det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden genom att de går miste om kunskaper och erfarenheter som krävs för att få ett arbete i framtiden.
Det krävs ett ökat fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete i alla åldrar. Betydelsen av goda uppväxtvillkor kan inte nog understrykas. Barn och unga behöver därför prioriteras i folkhälsoarbetet.
För att minska antalet och andelen unga som varken arbetar eller studerar behövs ett tydligt fokus på att minska inflödet i gruppen. Det kräver ett medvetet och systematiskt förebyggande arbete och tidiga insatser med ett helhetsperspektiv och utifrån ungas behov. Barn har rätt till och behöver under hela sin uppväxt få förutsättningar att utveckla sina kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Detta kan på sikt stärka barns möjligheter att klara av skolarbetet. Barn och ungdomar behöver bland annat få bättre tillgång till idrott och föreningsliv. Att öka barns rörelse, stärka konditionen och motverka stillasittande är viktigt här och nu. Det lägger också grunden för en jämlik hälsa längre fram i livet.
För att värna barns och ungas tillgång till idrotts- och föreningslivet avser regeringen att införa ett s.k. fritidskort från och med 2024, en förberedelsefas inleds under 2023 för att ta fram nödvändig infrastruktur. Plånboken ska inte vara avgörande för om barn kan delta i fritidsaktiviteter. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska med fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Fullt utbyggt kommer regeringen att årligen från 2025 satsa 792 miljoner kronor på fritidskort till barn.
Stockholm den 14 december 2022
Jakob Forssmed
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.