unga skuldsatta

Skriftlig fråga 2001/02:525 av Jeppsson, Karin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-16
Anmäld
2002-01-22
Besvarad
2002-01-23

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 januari

Fråga 2001/02:525

av Karin Jeppsson (s) till statsrådet Britta Lejon om unga skuldsatta

Enligt en ny undersökning är det alltfler unga som inte klarar att betala sina räkningar i tid. Drygt 6 % av alla ungdomar mellan 18 och 25 år har betalningsanmärkningar. Under senare år är det i den här gruppen som antalet betalningsanmärkningar har ökat mest. Det är ingen bra start i livet för unga människor att tappa kontrollen över sin ekonomi. Risken är stor att det blir en tung börda som man får släpa på under många år. Att säga att de får skylla sig själva eller att de får lära sig en nyttig läxa är en ohållbar och oansvarig inställning. Det är en helt nödvändig konsumentpolitisk uppgift att informera och öka ungdomars medvetenhet om konsekvenserna av att tappa kontrollen över sin ekonomi och att hamna i skuldfällan. Det är viktigt att konsumentkunskap och privatekonomi får en framträdande plats i skolan.

Jag vill fråga konsumentministern vilka åtgärder hon tänker vidta med anledning av de nya uppgifterna om ungdomars betalningsanmärkningar.

Svar på skriftlig fråga 2001/02:525 besvarad av

den 23 januari

Svar på fråga 2001/02:525 om unga skuldsatta

Statsrådet Britta Lejon

Karin Jeppsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta med anledning av de nya uppgifterna om ungdomars betalningsanmärkningar.

Att komma till rätta med skuldfällor är en viktig konsumentpolitisk fråga som har uppmärksammats både i den konsumentpolitiska handlingsplanen för 2001@2005 (prop. 2000/01:135) och i budgetpropositionen för 2002.

I regleringsbrevet för 2002 har Konsumentverket fått i uppdrag att närmare analysera orsakerna till uppkomsten av skuldfällor och föreslå åtgärder för att begränsa problemen med överskuldsättning. Uppdraget syftar till att öka kunskapen om konsumenternas beteenden och överväganden i samband med krediter så att de åtgärder som vidtas är rätt riktade. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2003, men en lägesrapport kommer redan vid årsskiftet 2002/2003.

Självfallet går inte ungas skuldsättning att avfärda med argument som att de har sig själva att skylla. Regeringen arbetar på flera olika sätt för att stärka ungdomars ställning på marknaden och konsumentundervisningen i skolan.

Under åren 2002@2004 gör regeringen en särskild satsning om totalt 10 miljoner kronor för att stödja ideella organisationers ungdomsprojekt. Satsningen syftar till att öka ungdomarnas möjligheter till inflytande i konsumentpolitiken.

I kursplanen för grundskolan har skolämnet hemkunskap nyligen ändrats när det gäller namn och innehåll. Det nya namnet är hem- och konsumentkunskap. Den nya kursplanen betonar behovet av konsumentkunskap och anger att skolan med sin undervisning i hem- och konsumentkunskap bl.a. ska sträva efter att eleven "lär sig planera sin ekonomi utifrån egna och hushållets resurser, granska och värdera information och reklam samt agera i enlighet med övervägda beslut".

För att också nå gymnasieeleverna med information och undervisning i konsumentfrågor kommer Konsumentverket att i samarbete med Skolverket pröva om det är lämpligt att utveckla en särskild kursplan i konsumenträtt och privatekonomi för gymnasieskolan. Resultatet av samarbetet ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2002.

Konsumentverket framställer även regelbundet läromedel både för grund- och gymnasieskolan bl.a. rörande ekonomiska problem. Dessutom innehåller Konsumentverkets och Konkurrensverkets webbplatser flera sidor med information som riktar sig till ungdomar och som kan vara användbara i skolundervisningen, t.ex. de båda webbplatserna Våga handla och Koll på pengarna samt webbtidningen Konrad.

Slutligen tar ett av de ungdomspolitiska delmål som regeringen senast beslutade om i oktober 2001 sikte på att öka ungdomars kunskaper i konsumenträtt och hushållsekonomi.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.