Unga och förtidspensionering
Skriftlig fråga 2006/07:142 av Johansson, Annie (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-15
- Anmäld
- 2006-11-15
- Besvarad
- 2006-11-22
- Svar anmält
- 2006-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 november
Fråga
2006/07:142 Unga och förtidspensionering
av Annie Johansson (c)
till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Fler och fler unga människor blir förtidspensionerade. Sedan 2003 har antalet personer som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning ökat i alla åldersgrupper med 13 %. I åldrarna 20@34 har den ökat med hela 28 %. Unga människor har under den socialdemokratiska regeringen fått livstids utvisning från den svenska arbetsmarknaden. Det finns i dag i Sverige 21 000 unga människor under 29 år som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är ett enormt slöseri med dessa människors kompetens.
Den vanligaste orsaken till att man får sjuk- eller aktivitetsersättning är fysiska skador. Men psykisk ohälsa är inte långt efter och nedstämdhet, utbrändhet och depressioner är diagnoser som ökat kraftigt det senaste decenniet. Den psykiska ohälsans framfart går hand i hand med att antalet unga förtidspensionärer också har blivit flera till antalet.
Statens ohälsoskuld som Försäkringskassan undersökt är nu uppe i 731 miljarder kronor, det är en uppgång med 70 % jämfört då man beräknade år 1996. Orsaken beror till stor del på att flera förtidspensioneras och av dem är också fler och fler unga människor.
Unga människor ska inte behöva möta vuxenlivet genom att stämplas som arbetsodugliga. Den förra regeringen blundade för problemet. Den nya regeringen kan skapa framtidstro. Vi måste se varje ung människa som i dag för alltid står utanför arbetsmarknaden. Vi måste se för att också kunna lösa utanförskapet.
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att förbättra möjligheten för att får ned antalet unga som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:142 besvarad av Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Svar på fråga
2006/07:142 Unga och förtidspensionering
Statsrådet Cristina Husmark Pehrsson
Annie Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förbättra möjligheten för att få ned antalet unga som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning.
Annie Johansson hänvisar till att fler och fler yngre människor får aktivitets- och sjukersättning. Hon uppger att det i dag finns 21 000 personer under 29 år som uppbär aktivitets- och sjukersättning och att antalet ökat mest bland de yngre åldersgrupperna och framhåller att det är ett enormt slöseri med dessa människors kompetens och innebär livstids utvisning från arbetsmarknaden.
Det är riktigt att antalet yngre personer som beviljas aktivitets- och sjukersättningar har ökat under de senaste åren och det är mycket oroväckande. Relativt sett flera yngre beviljas i dag dessa ersättningar jämfört med situationen för tio år sedan. Andelen personer i åldrarna upp till 30 år som uppbär aktivitetsersättning har ökat från 3,8 % från januari 2003 till 4,5 % i november 2006. Antalsmässigt är det fråga om en ökning med ca 6 000 personer. Medelantalet unga med aktivitetsersättning under 2006 har beräknats till ca 17 500.
Förtidspensionssystemet reformerades den 1 januari 2003. Den viktigaste förändringen var att försäkringssystemet flyttades från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet just för att betona att beslut om aktivitets- och sjukersättning inte avsåg ”livstidsutvisning” från arbetsmarknaden. Därför togs också benämningen ”förtidspension” bort. Några viktiga förändringar avsåg särskilt yngre personer med nedsatt arbetsförmåga. Åldersgränsen för rätt till ersättning höjdes från 16 till 19 år och den nya ersättningen som ges till personer i åldrarna 19@29 år benämns aktivitetsersättning och beviljas för högst tre år i taget. Därefter görs @ om en ny ansökan inkommer @ en helt ny prövning av arbetsförmågan och därmed rätten till aktivitetsersättning.
Dessutom ska Försäkringskassan i samband med ett beslut om aktivitetsersättning undersöka om den försäkrade kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam inverkan på sjukdomstillståndet eller på den fysiska eller psykiska prestationsförmågan. Om den försäkrade kan delta i aktiviteter ska Försäkringskassan tillsammans med honom eller henne utarbeta en plan för sådana aktiviteter och verka för att dessa aktiviteter kommer till stånd. Aktiviteterna syftar således till att, när det är möjligt, öka förutsättningarna för att på sikt förbättra arbetsförmågan. En första uppföljning som Försäkringskassan har gjort visade att fram till oktober 2004 hade 40 % av dem som beviljats aktivitetsersättning deltagit i en eller flera aktiviteter. För drygt en femtedel av dem som haft minst en aktivitet gjorde Försäkringskassan bedömningen att förutsättningarna att förbättra arbetsförmågan hade ökat och för var tionde uppgavs aktiviteten ha lett till arbetslivsinriktad rehabilitering.
En del åtgärder är således redan vidtagna även om åtskilligt ytterligare både kan och kommer att göras. I regeringens politik ligger även andra åtgärder som ökar förutsättningarna att komma tillbaka till arbete, till exempel ett särskilt avdrag på arbetsgivaravgifterna för personer mellan 19 och 24 år samt de så kallade nystartsjobben.
Avslutningsvis kan nämnas att Försäkringskassan har i uppdrag att följa utvecklingen av ungdomars hälsa i arbetslivet. Uppföljningen ska avse ungdomar i åldrarna 16@29 år. I ett första steg har Försäkringskassan identifierat och utformat indikatorer för att mäta utvecklingen av sjukskrivningar och aktivitetsersättningar. I ett andra steg ska Försäkringskassan i samråd med Arbetslivsinstitutet utifrån befintliga indikatorer belysa utvecklingen av dessa ungdomars ohälsa i arbetslivet. I en första redovisning 2006 framhålls att det finns vissa oroväckande tendenser för ungdomars hälsa i arbetslivet trots att ungdomar ligger bra till jämfört med övriga åldersgrupper. En andra redovisning ska lämnas i årsredovisningen för 2006. Dessa redovisningar kommer att vara ett viktigt underlag för regeringen vid bedömningen av om och i så fall vilka ytterligare insatser som kan bli nödvändiga för att motverka den negativa hälsoutvecklingen för de yngre i arbetslivet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.