Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

unga människor i arbetslivet

Skriftlig fråga 2004/05:156 av Ericson, Lars-Ivar (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-10-19
Anmäld
2004-10-19
Besvarad
2004-10-27
Svar anmält
2004-10-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 oktober

Fråga 2004/05:156

 av Lars-Ivar Ericson (c) till statsrådet Hans Karlsson om unga människor i arbetslivet

Flera utredningar och rapporter ger alarmerande exempel på hur en allt större grupp ungdomar varken arbetar eller studerar. LO:s ungdomsrapport visar att 25 000@30 000 unga har tydliga problem med att etablera sig på arbetsmarknaden. Trots att nästan alla i ungdomsgruppen 18@24 år vill ha en fast anställning har deltiderna och de tidsbegränsade anställningarna ökat markant sedan 1990. Ungdomars försämrade hälsa kan även kopplas till arbetslöshet. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till statsrådet:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra unga människors tillträde till arbetslivet?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:156 besvarad av

den 27 oktober

Svar på fråga 2004/05:156 om unga människor i arbetslivet

Statsrådet Hans Karlsson

Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra unga människors tillträde till arbetslivet.

I Sverige liksom i många andra europeiska länder är arbetslösheten bland ungdomar ofta högre än för övriga befolkningen. Orsaken till detta är att ungdomar befinner sig i en övergångsfas mellan skola och arbete och att ett stort antal ungdomar utan arbetslivserfarenhet kommer från utbildningsväsendet in som ny arbetskraft på arbetsmarknaden. Det är oerhört viktigt att ungdomar slutför sina utbildningar och inte hoppar av gymnasieskolan. Ungdomar utan avslutad gymnasieutbildning och de som aldrig påbörjat någon gymnasieutbildning är särskilt utsatta på arbetsmarknaden. Några större skillnader mellan unga kvinnor och män föreligger inte, mer än att kvinnor i något mindre utsträckning än män avslutar sina studier omedelbart efter grundskolan. Det är också viktigt att ungdomar inte påbörjar sitt yrkesliv med en längre arbetslöshetsperiod, eftersom detta kan få långsiktiga konsekvenser för deras framtida sysselsättning och löneutveckling. Effekterna för unga kvinnor och män är relativt homogena, däremot är könsfördelningen i de olika praktiska gymnasieprogrammen mycket skev. Arbetsmarknadssituationen har avsevärt försämrats för ungdomar och särskilt svår är situationen för unga män med utländsk bakgrund.

I budgetpropositionen för 2005 och i den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma @ rätt till välfärd (proposition 2004/05:2) har regeringen lämnat förslag avseende de arbetsmarknadspolitiska insatserna för ungdomar. För att underlätta ungdomars övergång till arbete anser regeringen att ungdomar på ett tidigt stadium ska aktiveras att söka arbete. Det kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och ungdomsgarantin (UG) inleds med vägledning och jobbsökaraktiviteter i arbetsförmedlingens regi. Ungdomar ges en individuell handlingsplan inom 14 dagar som regelbundet ska uppdateras och vara fokuserad på det egna aktiva sökandet efter arbete. Ungdomar garanteras också jobbsökaraktiviteter i de kommuner där avtal om ungdomsprogram inte slutits. Vidare ges de nuvarande ungdomsprogrammen ett tydligare utbildningsinnehåll och bör leda till ett intyg.

Utöver detta föreslår regeringen riksdagen att ungdomar ska kunna ges anställningsstöd från sex månaders inskrivningstid vid arbetsförmedlingen. Detta i avsikt att ge arbetsförmedlare ett effektivt verktyg för att stötta ungdomar och dämpa den kraftiga ökning av långtidsarbetslösa ungdomar som har ägt rum sedan år 2000. Det som är centralt i detta är att arbetsmarknadspolitiska insatser inriktas på att motverka att ungdomar som är mindre konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden hamnar i långa arbetslöshetsperioder. Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2005 lagt förslag om särskilda prova-på-platser för i första hand många invandrare men också för personer som saknar eller har begränsad erfarenhet av svenskt arbetsliv.

I den ungdomspolitiska propositionen föreslås också att det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar under 20 år förtydligas. Det är en kommunal angelägenhet att stödja och stimulera alla ungdomar under 20 år som saknar en gymnasieutbildning att påbörja och fullfölja en utbildning.

Därutöver har regeringen ställt 10 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Ungdomsstyrelsens förfogande att fördelas till projekt som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Regeringens avsikt är att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor för ändamålet. Ungdomsstyrelsen ska vid fördelningen prioritera projekt som utgår från ett integrationsperspektiv eller som riktar sig till ungdomar med utländsk bakgrund eller som syftar till att bryta ett socioekonomiskt utanförskap. Projekt för ungdomar i glesbygd ska också kunna få stöd. Ungdomars egen organisering ska uppmärksammas vid fördelningen av stöd. Ungdomsstyrelsen ska lämna en utvärdering av projektet senast den 1 november 2004.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.