underlättande för lågprishandel

Skriftlig fråga 1999/2000:455 av Karlsson, Ola (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-01-21
Anmäld
2000-01-25
Besvarad
2000-02-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 januari

Fråga 1999/2000:455

av Ola Karlsson (m) till miljöminister Kjell Larsson om underlättande för lågprishandel

En av regeringens många återställare efter den borgerliga regeringen 1991@1994 var att återge kommunerna möjlighet att reglera var och vilken handel som ska få förekomma via detaljplaner. Det har försvårat etablering för nya aktörer inom framför allt lågprishandeln. Det leder till sämre konkurrens och dyrare varor för konsumenterna. Nu har insikten om skadorna nått även regeringen och jag noterar med glädje Mona Sahlins debattartikel i DN den 14 januari där hon bl.a. skriver: "Därutöver ger plan- och bygglagen kommunerna möjlighet att stoppa etablering av livsmedelsbutiker, något som naturligtvis kan försvåra eller i värsta fall omöjliggöra nyetableringar." "Vi behöver en ökad konkurrens på livsmedelsområdet. Tillämpningen av plan- och bygglagen borde inte annat än i undantagsfall få försvåra nyetablering av livsmedelsbutiker, utan tvärtom underlätta sådana etableringar."

När kommer regeringen föreslå ett avskaffande av möjligheten för kommuner att reglera handelsändamålet i detaljplan?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:455 besvarad av

den 1 februari

Svar på fråga 1999/2000:455 om att underlätta för lågprishandel

Miljöminister Kjell Larsson

Ola Karlsson har frågat mig när regeringen avser att avskaffa möjligheterna för kommuner att reglera handelsändamålet i detaljplan. Bakgrunden till frågan är en del av innehållet i en debattartikel i Dagens Nyheter den 14 januari 2000 av biträdande näringsminister Mona Sahlin angående behovet av ökad konkurrens på livsmedelsområdet. Den bestämmelse som Ola Karlsson vill avskaffa trädde i kraft den 1 januari 1997 och avsåg att återigen ge kommuner möjlighet att i detaljplaner reglera handelsändamålet genom att särskilja partihandel och detaljhandel och genom att inom ändamålet detaljhandel särskilja handel med skrymmande varor och handel med livsmedel. Sådan reglering får dock ske endast om det finns skäl av betydande vikt.

Jag vill börja med att framhålla att jag och Mona Sahlin är överens om att det är viktigt med en effektiv konkurrens och att konkurrensen behöver öka på livsmedelsområdet. Jag delar också hennes uppfattning att lägre priser måste vägas mot omsorgen om miljön och om levande stadskärnor.

Utgångspunkten för den tidigare nämnda lagändringen var ett tillkännagivande från bostadsutskottet med innebörden att miljöfrågorna fått en allt större betydelse under senare år, vilket bl.a. kommit till uttryck genom en år 1993 beslutad ändring i plan- och bygglagen om att planläggning ska främja en långsiktigt hållbar utveckling. Utskottet konstaterade att de dåvarande bestämmelserna inte gav möjlighet att i detaljplan precisera handelsändamålet vilket riskerade att motverka strävandena att ge plansystemet en utformning som medverkar till en långsiktigt hållbar utveckling.

Regeringen framhöll i den efterföljande propositionen att en ökad konkurrens inom handeln utgör ett naturligt inslag i vad som allmänt torde vara en lämplig samhällsutveckling och att intresset av en effektiv konkurrens även i fortsättningen skulle beaktas men att detta intresse inte skulle utgöra ett absolut hinder mot att en kommun närmare reglerar handelsändamålet. Ett krav på restriktivitet när det gällde att precisera handelsändamålet i detaljplan kom till uttryck genom att preciseringen bara får ske om det finns skäl av betydande vikt, exempelvis övergripande miljömål.

Sammanfattningsvis kan konstateras att möjligheten att i detaljplan precisera handelsändamålet inte ska motverka en effektiv konkurrens. Enligt min mening kan den kommunala planeringen tvärtom vara en förutsättning för en effektiv konkurrens genom att underlätta nyetablering där konkurrensen är mindre effektiv. Samtidigt är det också viktigt att negativa miljöeffekter, t.ex. från trafiken, kan motverkas. Frågan om hur konkurrensintressena bäst kan tillgodoses kommer dock att utvecklas närmare i den konkurrenspolitiska proposition som regeringen avser att överlämna till riksdagen i maj. Jag är därför inte nu beredd att uttala mig om vilka åtgärder som kan bli aktuella i syfte att främja konkurrensen.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.