Undantag i lagstiftningen om månggifte

Skriftlig fråga 2020/21:2619 av Robert Hannah (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-04-20
Överlämnad
2021-04-22
Anmäld
2021-04-23
Svarsdatum
2021-04-28
Sista svarsdatum
2021-04-28
Besvarad
2021-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Regeringens proposition 2020/21:149 Förbud mot erkännande av utländska månggiften, som syftar till att totalt förbjuda nya erkännanden av polygama äktenskap, är tandlös och leder till att erkännanden av djupt patriarkala äktenskapsstrukturer även fortsättningsvis tillåts ske i Sverige.

När jag lyfte detta under riksdagens frågestund den 8 april sa Morgan Johansson följande: Hela syftet med den här lagstiftningen vi har lagt på riksdagens bord är att vi inte ska erkänna månggiften, och det är klart och tydligt så att det är det vi föreslår. Tvärtom är det klart och tydligt inte så som justitieministern säger. På sidan 19 i propositionen finns ett uttryckligt yrkande om att man vid synnerliga skäl ska kunna erkänna månggiften. Regeringen menar till och med att undantag är nödvändiga. Jag uppmanar därför justitieministern att läsa sin proposition en gång till.

De synnerliga skälen är dock alltför otydliga. I artikeln Polygama äktenskap i svensk och norsk rätt: finns det behov av lagstiftning? (Livsfellesskap – Rettsfellesskap: Festskrift til Tone Sverdrup, red. Asland, Syse, Kjaerheim Fredwall, Waerstad 2021) skriver Göran Lind, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, att undantagen riskerar att undergräva det allmänna förbudet och förtroendet för lagen. Exempelvis vill man göra ett undantag om ett icke-erkännande av en polygam äktenskapsrelation skulle vara ekonomiskt betungande. Problemet är att undantaget blir alltför brett om det ska utgå ifrån vad som är ekonomiskt betungande.

Liberalerna har alltid och kommer alltid att bekämpa patriarkala regler och strukturer var de än finns. Sveriges äktenskapslagstiftning ska följa principen om att endast erkänna jämställda relationer, vilket är oförenligt med månggifte. 

Med anledningen av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Givet förslaget om undantag från icke-erkännande av månggiften vid synnerliga skäl som finns på sidan 19 i propositionen, kan ministern förklara hur undantagen är förenliga med ett allmänt icke-erkännande av månggiften​?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2619 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Ju2021/ 01677 Justitiedepartementet Justitie- och migrationsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2020/21:2619 av Robert Hannah (L)
Undantag i lagstiftningen om månggifte

Robert Hannah har frågat mig om jag, givet förslaget om undantag från icke-erkännande av månggiften vid synnerliga skäl i propositionen, kan förklara hur undantagen är förenliga med ett allmänt icke-erkännande av månggiften.

I Sverige är det förbjudet att vara gift med flera personer samtidigt. I vissa andra länder är däremot månggifte tillåtet. Ett sådant utländskt månggifte erkänns i dag i Sverige, om ingen av parterna hade anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Detta vill regeringen ändra på.

Regeringens uppfattning är att månggifte inte har någon plats i ett jämställt och modernt samhälle. Regeringen har därför i en proposition till riksdagen föreslagit ett generellt förbud mot erkännande av utländska månggiften. Förbudet ska gälla oavsett anknytning till Sverige när äktenskapet ingicks. Det ska finnas en möjlighet att göra undantag från förbudet men endast om det finns synnerliga skäl.

Vi har i Sverige redan en etablerad ordning med förbud mot erkännande av utländska äktenskap som inte är önskvärda. Det handlar i dag om bl.a. tvångsäktenskap och barnäktenskap men även månggifte där någon av parterna hade anknytning till Sverige vid tidpunkten för äktenskapets ingående. I dessa fall finns också en möjlighet till undantag vid synnerliga skäl. Det är alltså inte något nytt undantag regeringen föreslår ska gälla för de ytterligare månggiften som förbudet nu ska omfatta.

Undantaget ska tillämpas mycket restriktivt och endast om ett förbud skulle leda till allvarliga konsekvenser för kvinnan eller annars framstår som orimligt. Undantaget ska inte användas för att registrera ett äktenskap i folkbokföringen utan enbart för att i en enskild situation kunna ge en kvinna tillgång till en viss specifik rättsverkan av äktenskapet. Det kan exempelvis handla om en arvssituation där kvinnas rätt till arv förutsätter att hon i en rättsprocess om arvet anses ha varit den avlidnes fru. Att ett icke-erkännande får ekonomiska konsekvenser är inte tillräckligt för att göra undantag. Det ska krävas att konsekvenserna är allvarliga. Det kan förutses, på samma sätt som för övriga fall där förbudet redan gäller, att undantaget kommer att användas ytterst sällan.

Ventilen handlar alltså inte om att uppmuntra eller upprätthålla ett stötande rättsförhållande, utan om att möjliggöra att i undantagsfall undvika ett orimligt resultat för en utsatt människa.

Sammanfattningsvis tar regeringen genom förslaget ett klart och tydligt ställningstagande mot månggifte på ett sätt som ska undvika att någon kvinna drabbas av allvarliga konsekvenser som en följd av förbudet.

Stockholm den 28 april 2021

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.