Umgänge och sekretessmarkering
Skriftlig fråga 2005/06:1429 av Andersson, Yvonne (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-04-18
- Anmäld
- 2006-04-19
- Besvarad
- 2006-04-26
- Svar anmält
- 2006-04-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 april
Fråga 2005/06:1429 av Yvonne Andersson (kd) till justitieminister Thomas Bodström (s)
Umgänge och sekretessmarkering
Varje år upplever drygt 50 000 barn i Sverige att deras familj splittras. De flesta föräldrar som bryter upp från ett förhållande klarar av att lösa vårdnads- och umgängesfrågorna på ett sätt som minimerar skadorna för barnen. För de familjer som inte kan komma till en gemensam uppgörelse på egen hand finns hjälp att få. Tyvärr fungerar inte alltid detta och ärendet går då ofta vidare till domstol. I många fall lyckas domstolen förmå föräldrarna att komma överens. Det är självklart angeläget att föräldrarna kan förlikas tidigt i processen och därmed förhindra en utdragen och smärtsam rättegång. I vårdnads- och umgängesprocesser finns det inga vinnare, bara förlorare. Barnet eller barnen lider den största förlusten och känner dessutom en splittrad lojalitet gentemot sina föräldrar.
Det finns också fall där föräldrarna beter sig illa mot barnet och mot varandra. Det finns föräldrar som slår och det finns föräldrar som vill ha barnet för sig själv. För de fall den ena föräldern vill försvinna med barnet och starta ett nytt liv finns det ett förhållandevis enkelt sätt. Föräldern kan ansöka om sekretessmarkering hos Skatteverket. Det är tyvärr inte ovanligt att personer ljuger om att de har blivit slagna eller trakasserade för att få en sekretessmarkering till stånd. När sedan den andra föräldern vill få reda på var barnet bor får han eller hon inte ut adressuppgifterna.
Min fråga till ministern är:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att en förälder inte ska kunna missbruka sekretessmarkeringar för att undanhålla barnet från umgänge med den andre föräldern?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1429 besvarad av
den 26 april
Svar på fråga 2005/06:1429 om umgänge och sekretessmarkering
Finansminister Pär Nuder
Yvonne Andersson har frågat justitieministern vilka åtgärder han avser att vidta för att en förälder inte ska kunna missbruka sekretessmarkeringar för att undanhålla barnet från umgänge med den andre föräldern.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Sekretess gäller enligt sekretesslagen för uppgifter om enskilds personliga förhållanden bland annat i verksamhet som avser folkbokföring, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon den enskilde närstående lider men om uppgiften röjs. Utgångspunkten är således att folkbokföringsuppgifter är offentliga.
I fall där man redan på förhand kan misstänka att en uppgift kommer att efterfrågas för att användas på ett sätt som kan vara till skada för den enskilde, till exempel som ett led i en förföljelse av denne, kan Skatteverket införa en så kallad sekretessmarkering. Markeringen utgör en varningssignal så att särskild försiktighet iakttas vid bedömningen av om sådana efterfrågade uppgifter som normalt är offentliga bör lämnas ut. Förfarandet med sekretessmarkering är inte lagreglerat men är accepterat av Justitieombudsmannen och motsvarar vad som gäller för den hemligstämpel som en allmän handling kan förses med enligt 15 kap. 3 § sekretesslagen. Det kan nämnas att Regeringsrätten kommer att pröva frågan om Skatteverkets beslut om sekretessmarkering är överklagbart.
För att en sekretessmarkering ska medges bör det vara fråga om ett konkret hot. Det räcker inte att en person känner fruktan och anser sig vara förföljd. Det måste också objektivt finnas en risk för förföljelse. Ett påstående om förföljelse måste därför stödjas av en dom eller annan utredning.
Skatteverket har utarbetat rutiner och anvisningar för hanteringen av sekretessmarkeringar. Om en enskild vill ha sina personuppgifter försedda med en sekretessmarkering ska han eller hon skriftligen ansöka om en sådan markering. Till stöd för ansökan ska inges till exempel kopior av domar, beslut om besöksförbud eller intyg från sociala myndigheter eller polisen. Ett beslut om sekretessmarkering omprövas som regel en gång om året.
Hanteringen av sekretessmarkeringar är således kringgärdad av regler som ska säkerställa att förfarandet inte utnyttjas och används i obefogade fall. Dessutom kan framhållas att sekretessmarkering inte är någon slutlig sekretessprövning utan att denna fråga ska prövas i varje enskilt fall där en myndighet ställs inför att lämna ut efterfrågade uppgifter.
Min uppfattning är att de rutiner som finns för att fastställa om sökandens behov av skydd motiverar en sekretessmarkering är tillräckliga för att i möjligaste mån förhindra missbruk. Jag har därför inte för avsikt att vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.