Tvångsvård av unga med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2010/11:46 av Olofsson, Eva (V)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2010-11-09
- Anmäld
- 2010-11-10
- Besvarad
- 2010-11-17
- Svar anmält
- 2010-11-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 9 november
Fråga
2010/11:46 Tvångsvård av unga med funktionsnedsättning
av Eva Olofsson (V)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
I helgen sände radioprogrammet Kaliber ett reportage om att många unga med funktionsnedsättning tvångsvårdas enligt lagen om vård av unga. Det handlar om unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller utvecklingsstörningar. Att tvångsomhänderta någon på grund av ett beteende som orsakas av en funktionsnedsättning ska dock inte vara tillåtet, enligt en dom i regeringsrätten från i våras. Många beslutsfattare runt om i landet känner inte till domen och på Sis-institutionerna finns de unga, som egentligen skulle beröras, kvar.
Samtidigt som det, som sig bör, står klart att dessa inte ska vårdas i dessa former, så erbjuder samhället inte andra former av insatser i tillräcklig utsträckning. Det finns alltså behov av åtgärder både för att se till att domen i Regeringsrätten följs och att andra insatser utvecklas.
Min fråga till statsrådet Maria Larsson är:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att unga med funktionsnedsättning inte ska tvångsomhändertas och vårdas på institution?
Svar på skriftlig fråga 2010/11:46 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2010/11:46 Tvångsvård av unga med funktionsnedsättning
Statsrådet Maria Larsson
Eva Olofsson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att unga med funktionsnedsättning inte ska omhändertas och vårdas på institution.
Inledningsvis vill jag understryka vikten av att barn och unga med psykisk funktionsnedsättning får vård som svarar mot deras specifika behov. Psykisk funktionsnedsättning i sig utgör ingen grund för åtgärd med stöd av LVU utan barn och unga med olika typer av psykiska problem har rätt till stöd och hjälp från psykiatrin som är den instans som har adekvat kompetens.
Samtidigt kan även unga med psykisk funktionsnedsättning ha en vidare problembild och vara i behov av samordnade insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Regeringen har därför vidtagit flera åtgärder för att stärka samverkan kring barn och unga med psykisk funktionsnedsättning. Sedan den 1 januari i år ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om sitt samarbete när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Landsting och kommun ska tillsammans upprätta en individuell plan när det behövs för att behoven av socialtjänst och hälso- och sjukvård ska tillgodoses. Socialstyrelsen har tillsynsansvar över efterlevnaden av dessa nya lagbestämmelser.
Barn och unga är en prioriterad grupp inom regeringens pågående psykiatrisatsning. I satsningen ingår bland annat modellområdesprojektet som syftar till att utveckla fungerande samverkansmodeller som svarar mot barnens och ungdomarnas sammantagna behov. Projektet inbegriper alla aktörer som möter barn, som exempelvis förskola, skola, barnhälsovård, primärvård och specialistvård. I sammanhanget är det också värt att nämna den pågående psykiatrilagsutredningen som bland annat ser över frågor om gränsdragning och samarbete mellan kommuner och landsting.
Regeringsrättens dom i mål 146-09, RÅ 2010 ref. 24, från i våras tydliggör vad som avses med begreppet socialt nedbrytande beteende och klargör att ett beteende som närmast kan betraktas som ett symtom på en psykisk störning i sig inte utgör grund för en åtgärd enligt LVU. Det bör emellertid poängteras att en psykiatrisk grundproblematik inte heller utgör ett hinder mot att tillämpa LVU om förutsättningarna för det är uppfyllda. Regeringsrättens domar är vägledande för andra förvaltningsdomstolar och för socialnämnderna. Det kan därför förutsättas att ungdomar inte kommer att bli föremål för vård enligt LVU enbart av det skälet att de har en psykisk funktionsnedsättning.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.