Till innehåll på sidan

tvångsintagna personer på rättpsykiatriska kliniker

Skriftlig fråga 2001/02:740 av Gustafsson, Lars (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-02-14
Anmäld
2002-02-19
Besvarad
2002-02-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 februari

Fråga 2001/02:740

av Lars Gustafsson (kd) till socialminister Lars Engqvist om tvångsintagna personer på rättpsykiatriska kliniker

I Kalla fakta, ett program som visades i TV 4 den 7 februari, granskades den psykiatriska vården i Sverige.

Man konstaterade att antalet icke dömda personer som sitter inspärrade på rättpsykiatriska kliniker uppgår till över 200 individer. Lagstiftningen är tydlig; vård på rättspsykiatriska sjukhus ska ges till personer efter beslut av domstol.

Anledningen till att detta sker är den successiva neddragningen av antalet vårdplatser inom den allmänna psykiatrin. Den allmänna psykiatrin saknar personal och kan inte garantera säkerheten för patienterna. Rättpsykiatriska avdelningar måste därför ta över ansvaret för vissa patienter @ men detta kan aldrig har varit avsikten från början.

Min fråga till socialministern är:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att icke dömda personer inte ska vårdas på rättspsykiatriska kliniker?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:740 besvarad av

den 20 februari

Svar på fråga 2001/02:740 om tvångsintagna personer på rättspsykiatriska kliniker

Socialminister Lars Engqvist

Lars Gustafsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att icke dömda personer inte ska vårdas på rättspsykiatriska kliniker.

Det är alltid upp till sjukvårdshuvudmannen att avgöra var rättspsykiatrisk vård ska utföras. Undantag gäller i de fall då vården avser häktade, intagna i kriminalvårdsanstalter, särskilda ungdomshem m.fl. I dessa fall ska regeringen avgöra vid vilka sjukvårdsinrättningar rättspsykiatrisk vård får ges. Detta står angivet i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

Det är i detta sammanhang även viktigt att poängtera att hälso- och sjukvården i dessa fall prioriterar att vårda sjukdomen och inte brottet som begåtts. Vården ska därför ske mot bakgrund av sjukdomsbild och typ av behandling. Sjukvårdshuvudmannen ska bedöma varje enskilt fall innan beslut tas om var den rättspsykiatriska vården ska ske. I detta ingår t.ex. att bedöma om patienten är utagerande eller ej.

Avslutningsvis kan nämnas att Socialstyrelsen nyligen har genomfört en allmän granskning av samtliga vårdinrättningar i Sverige som bedriver rättspsykiatrisk vård samt gjort en sammanställning av vad som framkommit vid granskningarna. Slutsatserna håller för närvarande på att beredas inom Regeringskansliet och jag avser att noga överväga dessa.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.