Till innehåll på sidan

Turkiets tillbakadragande från Istanbulkonventionen

Skriftlig fråga 2020/21:2372 av Amineh Kakabaveh (-)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-03-30
Överlämnad
2021-03-31
Anmäld
2021-04-06
Svarsdatum
2021-04-07
Sista svarsdatum
2021-04-07
Besvarad
2021-04-07

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Ann Linde (S)

 

Historien består inte bara i framsteg för mänskligheten, i synnerhet inte för kvinnor och flickor. Mänskligheten drabbas också av bakslag. Det har skett under senaste decennierna i hela Mellanöstern i och med flera islamistiska diktaturers uppkomst.

I Turkiet fanns det för ett par decennier sedan ett hopp, eftersom Turkiet började göra vissa ansträngningar att förbättra läget när det gällde mänskliga rättigheter för minoriteter och kvinnor när landet sökte medlemskap i EU. Men med Erdoğans och hans islamistiska partis maktövertagande har läget alltmer försämrats. Detta gäller i dag särskilt i fråga om mäns våld mot kvinnor. Antalet mord på kvinnor och hedersmord har inte minskat under Erdoğans tid. Under hans tid vid makten har 5 000 kvinnor mördats i landet. Mörkertalet är mycket stort.

Denna utveckling när det gäller kvinnornas situation är vid sidan av behandlingen av oppositionella partier som HDP de avgjort största hindren för att Turkiet ska kunna utvecklas i demokratisk riktning. Istanbulkonventionen för ett par år sedan gav nytt hopp. Den gav ett lagligt skydd till kvinnor och flickor och det gjorde att de upplevde en viss hoppfullhet.

Nu har det inträffat en generalattack mot kvinnors rättigheter Det kan inte betraktas som annat än skandalöst att en stat drar tillbaka sitt undertecknande av en konvention, som man accepterat utan undantag och reservationer och som landets parlament sedan ratificerat. Tillbakadragandet av Istanbulkonventionen innebär i klarspråk att kvinnors rättsliga ställning allvarligt försvagas samtidigt som Turkiet nu kommer att inspirera andra kvinnofientliga krafter i världen, inte minst i Mellanöstern, till fler brott mot kvinnors rättigheter. Den turkiska regimen och dess president som gått ut med den nya kvinnofientliga politiken måste skambeläggas.

Allt detta har skett medan kvinnor i hela Turkiet under många månader protesterat och demonstrerat mot Erdoğans politik vad gäller kvinnors rättigheter. Kvinnornas slagord har bland annat ”Kvinnomord är politiska” och ”Skydda kvinnor, inte våldsutövarna”. Erdoğanregimen uppmuntrar bevarande av gamla patriarkala och religiösa familjestrukturer och traditioner, som ger männen rätt till våld mot kvinnor. Kvinnorna har protesterat och kämpat, för deras säkerhet är allvarligt hotad.

Sverige måste med skärpa fördöma den turkiska regimens avståndstagande från Istanbulkonventionen. Det är ett fruktansvärt bakslag för världens kvinnor. Erdoğanregimen har i ett slag allvarligt försvagat kvinnors situation och gjort sig till alla kvinnors fiende!

Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:

 

Avser ministern att kalla in den turkiska ambassadören till samtal och att fördöma den turkiska regimens avståndstagande från Istanbulkonventionen?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:2372 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)

Utrikesdepartementet Utrikesministern Till riksdagen

Svar på frågorna 2020/21:2369 och 2020/21:2372 av Boriana Åberg (M) respektive Amineh Kakabaveh (-) om Turkiets utträde ur Istanbulkonventionen

Med anledning av Turkiets beslut att frånträda Istanbulkonventionen har Boriana Åberg frågat mig om jag avser vidta några åtgärder för att öka trycket på Turkiet att respektera kvinnors mänskliga rättigheter. Amineh Kakabaveh har frågat mig om jag avser att kalla in den turkiska ambassadören till samtal och att fördöma den turkiska regimens avståndstagande från Istanbulkonventionen. Jag avser svara på frågorna samlat.

Regeringen beklagar djupt Turkiets beslut att frånträda Istanbulkonventionen, vilket vi offentligt uppmärksammat, samt tagit upp i EU, i dialog med likasinnade, med turkiska företrädare, med organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter i Turkiet samt i internationella organisationer, senast i Europarådet.

Jag har tidigare redogjort för regeringens syn på Turkiets beslut att frånträda Istanbulkonventionen i svaret på fråga 2020/21: 2287 av Markus Wiechel samt vad gäller bristerna i kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter i Turkiet i svaret på frågorna 2020/21:35 av Amineh Kakabaveh och 2020/21:2131 av Håkan Svenneling.

Stockholm den 7 april 2021

Ann Linde

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.