Turkiets kränkning av irakiskt territorium

Skriftlig fråga 2016/17:239 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-10-26
Överlämnad
2016-10-27
Anmäld
2016-10-28
Sista svarsdatum
2016-11-02
Svarsdatum
2016-11-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Turkiets auktoritäre ledare Recep Tayyip Erdoğan har vid ett flertal tillfällen visat sig ha imperialistiska och tydligt islamistiska drag när det kommer till såväl inrikes- som utrikespolitiken. Ett tydligt exempel på detta är när han vid en öppningsceremoni i staden Bursa, Turkiet, nyligen jämförde hur irakier och syrier drivits iväg från sina hem av Islamiska staten, precis så som turkarna en gång drivits ut ur samma städer. Han ska i slutet av talet ha lagt till att Aleppo i Syrien och Mosul i Irak egentligen tillhör Turkiet.

Turkiet har inte bara gått in i Syrien för att med marktrupper stötta islamistiska terroristgrupperingar som verkar i och kring Aleppo. Landet har även, mot den demokratiskt valda irakiska regeringens vilja, gått in i Irak med trupper för att delta i offensiven mot Mosul. I samband med att den irakiske statsministern Haider al-Abadi fördömt detta ska president Recep Tayyip Erdoğan ha sagt att de inte är jämlikar och att den irakiske statsministern borde veta sin plats. Han ska även ha sagt att enbart sunnimuslimer ska få bo i Mosul när Islamiska staten drivits ut.

Situationen i Syrien och Irak är mycket komplicerad, där såväl inhemska som utländska krafter gör allt för att få inflytande på oskyldiga människors bekostnad. Att ett Natoland som Turkiet kränker andra länders territorium och dessutom stöttar grupper som är eller har kopplingar till terroristorganisationer gör inte saken bättre.

Risken i Syrien och Irak när olika utländska aktörer stöder olika grupper är att den redan allvarliga situationen utvecklas till ett tredje världskrig. I detta sammanhang ligger det i allas intressen att snarast möjligt agera för att få ett slut på stridigheterna.

Trots allvaret i Turkiets agerande är omvärlden förhållandevis tyst. Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad avser utrikesministern att göra för att förhindra att Turkiet kränker andra länders territorium, och är ministern beredd att låta Sverige driva frågan i FN:s säkerhetsråd?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:239 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:239 av Markus Wiechel (SD) Turkiets kränkning av irakiskt territorium

Markus Wiechel har frågat mig vad jag avser göra för att förhindra att Turkiet kränker andra länders territorium och om jag är beredd att låta Sverige driva frågan i FN:s säkerhetsråd.

Jag håller med frågeställaren om att situationen i både Syrien och i Irak är mycket komplicerade, under inflytande i olika grad från både inhemska och utländska krafter med skilda motiv.

Beträffande utvecklingen i Irak är ägarskap hos den irakiska central-regeringen, respekten för Iraks suveränitet och samordning med den globala koalitionen av största vikt i kampen mot Daesh generellt och specifikt i operationen i Mosul.

Enligt folkrätten gäller att om mål i Turkiet attackeras från ett annat lands territorium så har Turkiet rätt att vidta begränsade och pro-portionella åtgärder för att motverka sådana attacker. All internationell våldsanvändning – även sådan som är tillåten – begränsas dock av staters skyldigheter enligt den internationella humanitära rätten och mänskliga rättigheter.

Jag håller med frågeställaren om vikten av ett snart slut på stridigheterna i Irak liksom på kriget i Syrien. Under vår tid i FN:s säkerhetsråd kommer Sverige fortsätta att arbeta för efterlevnad av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, för humanitärt tillträde samt stödja initiativ och beslut som kan bidra till att stridigheterna i såväl Irak som i Syrien upphör och de politiska processerna, som måste inkludera kvinnor, för långsiktig stabilitet och demokratisk utveckling tar vid.

Stockholm den 3 november 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.