Turkiets beskjutning av sekulära kurder

Skriftlig fråga 2016/17:241 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2016-10-26
Överlämnad
2016-10-27
Anmäld
2016-10-28
Sista svarsdatum
2016-11-02
Svarsdatum
2016-11-03
Besvarad
2016-11-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Det är sedan länge känt att Turkiet bombar och med hjälp av tungt artilleri beskjuter kurdiska trupper som slåss mot Islamiska staten. På senare tid har Turkiet likaså helt öppet gått in i Syrien med marktrupper för att understödja islamistgrupper som slåss på rebellsidan emot sekulära krafter i Syrian Democratic Forces (SDF) som finns i norra Syrien. SDF är inte bara en sekulär kraft i norra Syrien, de är även demokratikämpar som lyckats nå vapenvila med regimen i syfte att få ett slut på det blodiga inbördeskriget. Till skillnad från många andra grupperingar kämpar de även för jämställdhet mellan kvinnor och män, vilket är tydligt då en betydande andel av deras soldater faktiskt råkar vara kvinnor.

Man kan utan minsta tvivel säga att Turkiet är indraget i det syriska inbördeskriget. Inte heller är det någon hemlighet att Turkiet på olika sätt stöttar radikala islamistgrupper med starka kopplingar till både al-Qaida och Muslimska brödraskapet som bortsett från en skev syn på mänskligheten i stort också kan anses vara djupt kvinnofientliga.

Eftersom regeringen har utgett sig för att föra en feministisk utrikespolitik vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vad avser utrikesministern att göra för att stötta de grupper som Turkiet nu angriper, och avser ministern att markera mot Turkiets agerande?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:241 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:241 av Markus Wiechel (SD) Turkiets beskjutning av sekulära kurder

Markus Wiechel har frågat mig vad jag avser göra för att stötta de grupper som Turkiet nu angriper och om jag avser att markera mot Turkiets agerande.

Konflikten i Syrien är hänsynslös och komplex. Allianserna på slagfältet är rörliga. Till detta kommer inblandning av externa aktörer.

Turkiet är en central aktör i regionen och konflikten i Syrien har alltmer kommit att få konsekvenser för utvecklingen i Turkiet när det gäller det omfattande flyktingmottagandet, ett ökat terrorhot från Daesh och situationen för den kurdiska befolkningen. Samarbete med Turkiet är avgörande för att hantera flera av utmaningarna i dess närområde.

Sverige driver bilateralt och inom EU frågan om en vapenvila med PKK och att en fredsprocess med kurderna ska komma till stånd. En sådan skulle kunna få positiva konsekvenser även över gränsen mot Syrien och för regionen i stort.

–

Turkiet deltar, liksom Sverige, i den globala koalitionen mot Daesh. Turkiets roll i kampen mot Daesh är viktig, men får inte leda till stridigheter med andra grupperingar. Det är oroande att Turkiets relationer med kurdiska grupper riskerar att försämras och viktigt att åtgärder inte tas som går bortom att motverka Daesh och andra av FN listade terroristgrupper.

Sverige för sedan flera år en dialog med olika delar av den syriska oppositionen och det syriska samhället, inklusive olika kurdiska grupperingar, i syfte att främja demokratiska krafter och en politisk lösning. Även om det ser mörkt ut får vi inte ge upp försöken att finna en fredlig politisk lösning på konflikten. Vi måste fortsätta verka för att samtalen mellan syriska aktörer återupptas och att en fredsprocess, inklusive en politisk transition, inleds. Sverige stöder FN-sändebudet Staffan de Misturas ansträngningar, olika dialoginitiativ och insatser som syftar till att stärka kvinnors och civilsamhällsaktörers röst och deltagande i en FN-ledd fredsprocess.

Sveriges fokus ligger på en politisk lösning, vilket är en av många anledningar till varför vi inte ger stöd till väpnade grupper. Jag uppmanar länder med inflytande över konfliktens huvudaktörer att verka för en återupprättad vapenvila, fullt humanitärt tillträde och en fredlig politisk lösning i linje med säkerhetsrådsresolutionerna 2254 och 2268.

Stockholm den 3 november 2016

Margot Wallström

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.