Turkiets behandling av kristna
Skriftlig fråga 2001/02:388 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-12-10
- Besvarad
- 2001-12-21
- Anmäld
- 2002-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 december
Fråga 2001/02:388
av Annelie Enochson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om Turkiets behandling av kristnaDet är inte bara i Afghanistan som missionärer och andra kristna grips, fängslas och ställs inför rätta för sin religions skull. Detta händer också dagligen i den påstått sekulära staten Turkiet, som är kandidatland till EU. Missionärer förföljs och grips, polisen gör razzior mot kyrkor och församlingar, som kränks och förnedras. Dessutom förs omfattande hatkampanjer mot kristna och judar i moskéer under statens kontroll och med statens belöning och uppmuntran.
Utövningen av islam och samtliga moskéer styrs i Turkiet av Diyanet Isleri Baskanligi. Detta är Turkiets religionsministerium. Predikningar som utgår från ministeriet till alla moskéer är fyllda av hat mot kristna och judar. I en av dessa predikningar kallar man kristendom och judendom för religioner som har manipulerats av människor. Kristendomen kallas för vantro.
Ett konkret uttryck för denna politik framgår av en nyhetsrapport i tidningen Aydinlik från den 2 december 2001. Enligt tidningen har myndigheterna den 1 december 2001 stängt protestantiska kyrkan i Diyarbakir utan förvarning. Polisen har inlett förundersökning mot församlingsmedlemmarna på grund av deras församlingsverksamhet. Detta sätter skräck i alla icke-muslimer i Turkiet.
På vilket sätt avser utrikesministern verka för att förmå turkiska staten att upphöra med dessa övergrepp, så att alla invånare oavsett trosinriktning kan utöva sin religion utan att utsättas för myndighetstrakasserier.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:388 besvarad av
den 20 december
Svar på frågorna 2001/02:388 om Turkiets behandling av kristna, 407 om religionsfrihet i Turkiet och 420 om kristna i Turkiet
Utrikesminister Anna Lindh
Annelie Enochson har frågat mig på vilket sätt jag avser verka för att förmå turkiska staten att upphöra med övergrepp mot icke-muslimer, så att alla invånare oavsett trosinriktning kan utöva sin religion utan att utsättas för myndighetstrakasserier. Murad Artin har frågat mig om jag avser ta något initiativ för att förmå Turkiet att upphöra med sina förföljelser mot religiöst oliktänkande och i stället inrikta sig på att uppfylla de demokratiska rättigheter som anges i Köpenhamnskriterierna. Marianne Andersson har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att få Turkiet att upphöra med förföljelser av kristna i landet.
Jag delar Annelie Enochsons, Murad Artins och Marianne Anderssons oro över situationen för de mänskliga rättigheterna i Turkiet i allmänhet och intoleransen gentemot landets etniska och religiösa minoriteter i synnerhet. Turkiet har under 1950 års Europarådskonvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna åtagit sig att garantera religionsfriheten i Turkiet. Man har dessutom undertecknat, om än inte ratificerat, FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Samtidigt finns begränsningar mot religionsutövningen i Turkiet @ något som i hög grad gäller protestantiskt kristna.
Det är oacceptabelt att myndighetsingripanden på grund av religionsutövning förekommer. Frågan har tagits upp av det lokala EU-ordförandeskapet med turkiska myndigheter. Sverige kommer både bilateralt och inom EU att fortsatt verka för att ord och handling stämmer överens. Alla människor, även de som tillhör minoriteter, ska ha möjlighet att fritt utöva sin religion.
I EU-kommissionens översynsrapport om Turkiet från den 13 november i år noteras att det glädjande nog finns vissa tecken på ökad tolerans gentemot icke-muslimska religiösa samfund. T.ex. har turkiska myndigheter gett sitt stöd till vissa ekumeniska evenemang och genom ett presidentdekret tillåtit syrisk-ortodoxa turkiska medborgare som emigrerat att återvända till sina gamla boplatser. Vid en EU-resa i år konstaterades att syrianska präster kunde verka relativt fritt i dessa områden. De turkiska myndigheterna har gett tillstånd till öppnande av en protestantisk kyrka i Istanbul. Man har vidare gett en utländsk präst från Spanien uppehålls- och arbetstillstånd i församlingen.
I EU:s partnerskapsdokument, där det fastslås vilka prioriteringar den turkiska regeringen bör göra för att uppfylla Köpenhamnskriterierna, utgör religionsfrihet ett viktigt krav. Andra prioriteringar rör bl.a. ekonomisk och social utveckling, ratificering av FN-konventioner, kulturella rättigheter och respekt för minoriteter. Sverige driver inom EU linjen att Turkiet ska uppfylla alla krav som finns i EU:s partnerskapsdokument. Centret för turkiskt-svenskt samarbete vid generalkonsulatet i Istanbul har skapats för att kunna stödja Turkiets EU-anpassning.
Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, att verka för att Turkiet ska vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra religionsfriheten i enlighet med internationella åtaganden.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.