Turkiet och mänskliga rättigheter
Skriftlig fråga 1997/98:245 av Beiming, Cinnika (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1997-12-09
- Anmäld
- 1997-12-15
- Besvarad
- 1997-12-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Assyrier/syrianer är en splittrad kristen folkgrupp som under många år har drabbats av en hårdhänt assimileringspolitik i Turkiet.
Den 6 oktober i år hotade landshövdingen i Mardin att stänga de syrisk-ortodoxa klostren Deyrulzafaran och Mar Gabriel i sydöstra Turkiet genom att förbjuda all undervisning i det syriska språket och religion i dessa kloster. Inom dessa kloster finns ett helt folks historia och kultur. För assyrier/syrianer är dessa båda kloster sista andliga fästet de har i sitt gamla hemland.
Landshövdingen grundar sitt beslut på en deklaration från 1936. Enligt denna lag har de stiftelser som tillhör den syrisk-ortodoxa kyrkan förbundit sig att inte bedriva någon undervisning i sina fastigheter och inte heller erbjuda logi inom klostrens väggar. Lagen används nu för att hota och stoppa all verksamhet som pågår i klostren, bl.a. som hem för nunnor/munkar, föräldralösa barn samt för gamla och sjuka som vårdas där. Genom att denna lag nu provas på stiftelser som tillhör det assyrisk/syrianska folket är sannolikheten och risken stor att man kommer använda samma metoder mot andra minoriteter i Turkiet.
Samtidigt pågår diskussioner om Turkiets eventuella framtida medlemskap i EU. De flesta ansökarländer har de senaste åren gjort ett fantastiskt arbete för att kunna möta de s.k. Köpenhamnskriterierna som omfattar bl.a. kraven på demokrati, pluralism, minoriteternas likvärdiga ställning och respekt av mänskliga rättigheter. Tyvärr har Turkiet inte visat samma vilja till förändring.
På vilket sätt kommer den svenska regeringen att agera för att förmå Turkiet att börja tillämpa de internationella konventioner de skrivit under?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:245 besvarad av , ()
- Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Cinnika Beiming har frågat mig på vilket sätt den svenska regeringen kommer att agera för att förmå Turkiet att börja tillämpa de internationella konventioner man skrivit under. Hon tar i detta sammanhang upp frågan om situationen för den syrisk-ortodoxa kyrkan i Turkiet och Turkiets närmande till EU.
Regeringen har dessvärre ofta haft anledning att påtala att Turkiet visar en bristande respekt för de folkrättsliga åtaganden landet gjort, inte minst rörande de mänskliga rättigheterna i Turkiet. Regeringen agerar bilateralt, inom EU och i andra fora för att framföra den vikt vi fäster vid att länder, inklusive Turkiet, efterlever sina internationella åtaganden.
Under 1950 års Europarådskonvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna har Turkiet bl.a. åtagit sig att garantera religionsfrihet i Turkiet. Detta gäller självklart även den syrisk-ortodoxa kyrkans rätt att verka i Turkiet.
När det gäller Turkiets framtida relationer med EU är regeringens grundinställning att Turkiet har ett medlemskapsperspektiv, om än långsiktigt. För att detta skall kunna realiseras måste dock Turkiet fullt ut uppfylla de s.k. Köpenhamnskriterierna, som beslöts under toppmötet i Köpenhamn 1993. Det första av dessa behandlar de politiska kraven, såsom demokrati, pluralism, respekt för mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter etc. Här har Turkiet fortfarande en lång väg att gå.
Under toppmötet i Luxemburg den 12-13 december beslöt EU - bl.a. på svenskt initiativ - att utveckla en strategi för EU:s fortsatta relationer med Turkiet. Strategin skall klarlägga vad det är Turkiet måste ändra i sitt samhälle för att kunna bli medlem i EU och hur EU kan vara behjälpligt i detta sammanhang. Arbetet bör, enligt svensk uppfattning, koncentreras till stöd för att uppfylla det politiska kriteriet.
Regeringen kommer fortsatt, såväl inom EU som vid bilaterala kontakter och genom direkt stöd till MR-organisationer etc., att verka för att Turkiet skall vidta kraftfulla åtgärder för att reformera samhället i enlighet med internationella åtaganden och i enlighet med vad som krävs i Köpenhamnskriterierna.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.