Till innehåll på sidan

tulldeklarationsblanketterna inom EU

Skriftlig fråga 1999/2000:638 av de Pourbaix-Lundin, Marietta (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-02-28
Anmäld
2000-03-07
Besvarad
2000-03-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 februari

Fråga 1999/2000:638

av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till finansminister Bosse Ringholm om tulldeklarationsblanketterna inom EU

Det visar sig att mindre än hälften av de tulldeklarationer som kommer till Tullverket är rätt ifyllda. Detta beror på att blanketterna är mycket krångliga och svårbegripliga.

De flesta av felen påverkar dock inte att rätt skatt kan tas ut, men det går åt mycket tid i onödan både för de enskilda företagen och för tullen. Blanketterna är EU-gemensamma, så det enda sättet att förenkla är att via EU ta upp frågan.

Avser finansministern inom EU verka för att tulldeklarationsblanketterna förenklas?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:638 besvarad av

den 8 mars

Svar på fråga 1999/2000:638 om tulldeklarationsblanketterna inom EU

Finansminister Bosse Ringholm

Marietta de Pourbaix-Lundin har frågat mig om jag avser att inom EU verka för att tulldeklarationsblanketterna förenklas.

Den blankett som används för tulldeklarationer inom EU har i Sverige benämningen enhetsdokument. Blanketten infördes den 1 januari 1988 inom hela EG/EFTA-området. Blankettens form, utseende och användning regleras i konventionen om förenkling av formaliteter vid handel med varor. Vad som ska anges på blanketten styrs av de bestämmelser som EU utfärdat. Blankettens utformning är således direkt knuten till regelverket inom tullområdet vilket i sig är förhållandevis omfattande och komplicerat.

Regeringen har sedan EU-inträdet aktivt arbetat för att förenkla regelverket inom tullområdet. En tidig åtgärd var att se till att förenklingsfrågorna infogades i Tull 2000-programmet. Programmet syftar till att skapa en enhetlig tillämpning och kontrollnivå bland tullmyndigheterna inom unionen. Vidare har rådet beslutat om en resolution om förenklingar av tullagstiftning och procedurer. Resolutionen baserades på den s.k. Stockholmsdeklarationen, som tillkom på svenskt initiativ.

För närvarande pågår förhandlingar i rådet om förändringar i tullagstiftningen. Förhandlingarna baseras på ett kommissionsförslag som bl.a. syftar till att tillvarata möjligheter till förenklingar i det existerande regelverket. Inom ramen för de pågående förhandlingarna diskuteras också ett svenskt förslag som ska ge rättslig grund för att ha pappersfria tulldeklarationsrutiner.

Regeringen lägger således stor vikt vid förenklingar i regelverket eftersom detta bör medföra en enklare hantering för företagen och i förlängningen också mindre problem med tulldeklarationerna. Jag anser således att vi i första hand bör koncentrera oss på att få till stånd förenklingar i regelverket som i sin tur också bör leda till att deklarationsblanketterna anpassas för att bli lättare att fylla i på ett riktigt sätt.

Jag kan också upplysa om att det i olika sammanhang inom ramen för förhandlingsarbetet inom tullområdet också diskuteras ändringar av deklarationsblanketterna. Från svenskt håll anser vi det väsentligt att i sådana sammanhang verka för att uppgiftsskyldigheten inte utökas. Den svenska linjen är i stället att försöka minska uppgiftslämnandet inom ramen för vad som krävs för att myndigheterna ska kunna utföra sin uppbörds- och kontrollfunktion.

I Sverige har vi målsättningen att både företagen och Tullverket ska tycka att hanteringen av deklarationerna sker på ett effektivt och bra sätt. Därför hålls företagen löpande informerade om förändringar i hanteringen. Informationen görs också mer tillgänglig för företag genom exempelvis Internet. I detta sammanhang kan jag nämna att det svenska Tullverket, som den första tullmyndighet inom EU, sedan en tid tillbaka har tulltaxan tillgänglig på sin hemsida.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.