Trygghetslarmens framtid på landsbygden
Skriftlig fråga 2011/12:500 av Adolfsson Elgestam, Carina (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-03-30
- Anmäld
- 2012-03-30
- Besvarad
- 2012-04-04
- Svar anmält
- 2012-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 30 mars
Fråga
2011/12:500 Trygghetslarmens framtid på landsbygden
av Carina Adolfsson Elgestam (S)
till statsrådet Anna-Karin Hatt (C)
Runt om i Sverige i dag finns det ca 160 000 trygghetslarm, de allra flesta är fortfarande knutna till det gamla telefonnätet och då klarar de ett mindre strömavbrott. Men en allt större del av trygghetslarmen är nu kopplade till IP-telefoni via bredbandet. Vi har på senaste tiden tyvärr upplevt ett par dödsfall på grund av att den nya och den gamla tekniken inte alltid matchar varandra.
Runt om i Sverige på landsbygden märker vi att Telia inte längre vill hålla de gamla telefonlinorna i gång utan de ersätts allt oftare med ny bredbandsteknik. Eftersom risken för strömavbrott är betydligt högre på landsbygden kommer det att uppstå stora problem med trygghetslarmen, och de som bor där och använder sig av de här larmen kommer att kunna råka mycket illa ut vid en olycka under ett strömavbrott.
Vi är på väg mot en alltmer åldrande befolkning i Sverige och det kommer med allra största säkerhet att leda till att fler kommer att behöva använda sig av trygghetslarm. Om vi vill ha en levande landsbygd krävs det att den här tekniken fungerar och kan fås för ett rimligt pris.
Vad avser statsrådet att göra för att säkerställa att trygghetslarm kommer att fungera i alla lägen?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:500 besvarad av Statsrådet Anna-Karin Hatt
Svar på fråga
2011/12:500 Trygghetslarmens framtid på landsbyggden
Statsrådet Anna-Karin Hatt
Carina Adolfsson Elgestam har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att trygghetslarm kommer att fungera i alla lägen.
Det är viktigt att alla som behöver trygghetslarm kan känna sig trygga trots teknikskiften och teknikutveckling oavsett var i landet man bor.
Inledningsvis vill jag påpeka att trygghetslarm är en del av den kommunala verksamheten och en del av det kommunala ansvaret för äldre och personer med funktionsnedsättning. Kommunerna har ansvaret för att tillhandahålla omsorgsinsatser som möjliggör för äldre människor att leva och bo under trygga förhållanden. Om kommunen bedömer att trygghetslarm ska tillhandahållas så ska det ske med god kvalitet och pålitlighet. De äldre ska kunna känna den trygghet larmen är avsedda att ge och som de förväntar sig. Det ingår i kommunernas ansvar att på ett planerat och systematiskt sätt följa upp och utveckla alla delar av sin verksamhet, inklusive trygghetslarmen.
Telia Sonera AB har åtagit sig att informera alla berörda kommuner i god tid innan teknikskiftet genomförs. På så sätt ska kommunerna kunna verifiera om det finns personer med trygghetslarm bland Teliakunder som berörs så att man kan säkerställa att dessa personer även fortsättningsvis har en fungerande trygghetslarmslösning. Post- och telestyrelsen (PTS) följer löpande Telia Sonera AB:s teknikskifte och för en dialog med Telia Sonera AB bland annat kring hanteringen av trygghetslarm.
PTS har på eget initiativ under våren genomfört en kartläggning och analys av den svenska marknaden för trygghetslarm. Denna kartläggning syftade till att kartlägga branschen, identifiera vilka problem som finns och skapa en plattform för PTS framtida arbete med trygghetslarm. Kartläggningen visar att det kan finnas risk för att säkerheten i trygghetslarmstjänsterna brister när larm med gammal teknik ansluts till nät med ny digital teknik. Den visar också att köparna och säljarna av trygghetslarm har varit sena att hänga med i övergången till digital teknik, vilket ibland orsakar problem. Kartläggningen visar också att leveranskedjan för trygghetslarm brister genom att det saknas kontroll över vissa delar. Till exempel saknas det i många fall ett helhetsansvar där man säkerställer att hela kedjan för att leverera en trygghetslarmstjänst fungerar. Exempelvis kan det i många fall vara brukarna själva som ansvarar för det telefonabonnemang larmet ansluts genom.
Våren 2010 beslutade regeringen om två uppdrag inom detta område. Det ena gick till Socialstyrelsen som fick i uppdrag att i samråd med Hjälpmedelsinstitutet ta fram en vägledning till kommunerna om vad man bör tänka på när det gäller trygghetslarm. Vägledningen Trygghetslarm – en vägledning blev klar under hösten samma år.
Det andra uppdraget gick till Hjälpmedelsinstitutet och handlade om att genomföra ett program med utvecklings- och informationsinsatser som syftar till att stödja kommunerna i deras arbete med att stärka säkerheten i trygghetslarmtjänsterna i samband med den pågående digitaliseringen inom teleområdet. Arbetet sker i samråd med Socialstyrelsen, PTS och Sveriges Kommuner och Landsting. Programmet fortgår till och med den 31 mars 2013. Inom ramen för programmet har det bland annat genomförts en storskalig försöksverksamhet med digitala trygghetslarm. Försöksverksamheten genomförs bland annat i Sjuhärad där digitala trygghetslarm, till största delen byggda på trådlös teknik (GSM-teknik), under två år testats på 870 brukare med gott resultat.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.