trygghet i arbetslivet
Skriftlig fråga 1997/98:817 av Lundberg, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-06-02
- Besvarad
- 1998-06-10
- Anmäld
- 1998-06-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
I och med att tillväxten tagit fart och det sker en kraftig ökning av jobben i näringslivet blir arbetsmarknadens förändring allt tydligare. Arbetslivsinstitutets generaldirektör Anders L Johansson beskriver i en artikel hur strukturomvandlingen på arbetsmarknaden innebär stora skillnader mellan olika grupper anställda.
När företagen koncentrerar sig på sina kärnverksamheter sker avknoppningar, som leder till allt fler av projektanställda, konsulter och visstidsanställda. Många av dem har det ekonomiskt och arbetsrättsligt sämre än de fast anställda. De har inte heller samma tillgång till trygghetssystemen och får ofta inte tillgång till kompetensutveckling på samma villkor som de fast anställda.
Det är angeläget att samhället i tid ser de tendenser, som finns på arbetsmarknaden och hittar instrument anpassade till vår tids förutsättningar för att säkra att arbetskraften inte delas upp i ett a- och ett b-lag.
Jag vill fråga statsrådet Messing om hon är beredd att ta initiativ till en bred diskussion om möjligheterna att utveckla arbetsmarknaden så att alla grupper, som deltar på den kan utvecklas och känna trygghet i arbetslivet.
Svar på skriftlig fråga 1997/98:817 besvarad av , ()
- Statsrådet Ulrica Messing
Inger Lundberg har frågat mig om jag är beredd att ta initiativ till en bred diskussion om möjligheterna att utveckla arbetsmarknaden så att alla grupper som deltar i den kan utvecklas och känna trygghet i arbetslivet.
Under 1990-talet har vi sett hur hög arbetslöshet ökar människors otrygghet. Bl.a. därför har kampen mot arbetslösheten varit regeringens viktigaste uppgift. Våra ansträngningar börjar nu ge resultat - vi ser nu den lägsta arbetslösheten på fem år.
När sysselsättningen föll kraftigt i början på 90-talet var det huvudsakligen tillsvidareanställningar som försvann. Nu när konjunkturen har vänt uppåt har många av de nya jobben varit visstidsanställningar. Vad denna ökning beror på är för tidigt att säga. Hur som helst så pekar det på att arbetsmarknaden är betydligt flexiblare än vad många kritiker vill påskina.
För att möta det nya arbetslivet kommer regeringen bl.a. tillsätta en delegation med uppdrag att granska arbetslivets utveckling, identifiera problemområden och lägga förslag till förbättringar. Arbetslivsdelegationen behövs för att skapa debatt och öka kunskapen inom olika arbetslivsområden.
Jag är medveten om att de nya krav som dagens och morgondagens arbetsmarknad medför kommer att innebära ökade behov av trygghet och förändring. Det är genom att känna sig trygga som anställda kan bli mer delaktiga och förändringsbenägna. Därför kommer behovet av trygghet genom bra arbetsorganisation, trivsel på arbetsplatserna och möjlighet till kompetensutveckling att öka. Arbetsmarknadens parter har varit starkt pådrivande i utvecklingen av en god arbetsorganisation. Parternas ambitioner på detta område visar sig bl.a. annat i samarbetsavtal mellan arbetsmarknadens parter på flera avtalsområden, där det anges att arbetsorganisation, lönesättning och arbetsvillkor skall utformas till stöd för goda arbetsresultat, utvecklande arbeten och bättre kompetens.
Utvecklingen visar att trygghet i arbetslivet också kräver att löntagarna blir mer anställbara. I det perspektivet blir kompetensfrågorna allt viktigare också för individens trygghet. Regeringen har tillsatt en partsgemensam arbetsgrupp för kompetensutveckling. Den skall slutredovisa sitt arbete under juni. I en delrapport som lämnades i början av maj konstateras att alla anställda, oavsett utbildningsbakgrund, bör ges möjlighet till kompetensutveckling.
Även kunskapslyftet bör nämnas i det sammanhanget. Därigenom ges tiotusentals personer genom utbildning bättre förutsättningar att få eller byta arbete. Utbildning gör det också lättare att hänga med när arbetsuppgifterna förändras eller blir mer kvalificerade. Därmed avlastar kunskapslyftet arbetsmarknadspolitiken och är särskilt viktigt för män och kvinnor i yrken och branscher som drabbas av konjunktur- och strukturförändringar.
Arbetslivet förändras, så även anställningsformerna. Exempelvis blir distansarbete vanligare. Regeringen tillkallade i juni 1997 en särskild utredare för att se över den lagstiftning som berör distansarbete. Utredaren skall klarlägga de hinder lagstiftningen kan innebära för att införa och genomföra distansarbete samt behovet av skydd för den enskilde samt föreslå de lagstiftningsåtgärder som behövs. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag i september 1998.
Vi har nyligen sett över arbetsrätten och de nya reglerna skapar en bra balans, anpassad till arbetslivets krav. I samband med detta fördes en bred diskussion om trygghet i arbetslivet. Dessa frågor bör diskuteras fortlöpande, men jag avser för närvarande inte ta några övriga initiativ i enlighet med frågeställarens intentioner.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.