Trosbekännares utsatta situation i Ryssland

Skriftlig fråga 2006/07:426 av Wallmark, Hans (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-12-22
Anmäld
2006-12-22
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2007-01-10
Svar anmält
2007-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 22 december

Fråga

2006/07:426 Trosbekännares utsatta situation i Ryssland

av Hans Wallmark (m)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Enligt nyhetsrapporteringen ska alla kyrkor och trossamfund i Ryssland från april 2007 till de statliga myndigheterna överlämna listor över besökare och gudstjänstfirare. Även referat av predikningar ska begäras in, uppges det. Självfallet sprids en känsla av olust inför dessa kalla vindar i ett land som till rätt nyligen befann sig i ett hårt skruvstädsliknande grepp av kommunistiskt förtryck. Med kontroll och granskning urholkas dels religionsfriheten, dels ökar risken för styrning eller rentav stängning av de oberoende samhällsaktörer som kyrkorna kan vara.

Med anledning av dessa uppgifter är min fråga till utrikesministern:

Avser statsrådet att se över vad Sverige ensamt, eller tillsammans med andra EU-länder, kan göra för att värna kyrkors oberoende i Ryssland och markera ovilja mot ytterligare statlig kontroll av trossamfundens verksamhet i landet?

Svar på skriftlig fråga 2006/07:426 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 10 januari

Svar på fråga

2006/07:426 Trosbekännares utsatta situation i Ryssland

Utrikesminister Carl Bildt

Hans Wallmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att värna kyrkors oberoende i Ryssland och markera ovilja mot ytterligare statlig kontroll av trossamfundens verksamhet i landet.

Jag delar Hans Wallmarks oro över utvecklingen i Ryssland avseende förutsättningarna för ett fritt och blomstrande civilt samhälle, inklusive de religiösa samfundens möjlighet att verka fritt. Under de senaste åren har tendenserna till ökad kontroll och centralisering av den politiska makten blivit allt tydligare. Det har blivit alltmer komplicerat för utländska och inhemska organisationer att verka i landet.

De medieuppgifter som hänvisas till i frågan gäller den nya lag för enskilda organisationer som väntas träda i kraft i april. Religiösa samfund räknas i detta sammanhang som enskilda organisationer. Många invändningar har rests mot lagförslaget. Den rysk-ortodoxa kyrkan har föreslagit en rad ändringar och påpekat att det vore tekniskt omöjligt att registrera samtliga kyrkobesökare. Den ryske presidentens ansvarige för frågor som rör mänskliga rättigheter, Ella Pamfilova, har också uttalat sig för att de religiösa samfunden ska fråntas registrerings- och redovisningskraven i denna lag. Det är därför inte osannolikt att lagen kan komma att justeras på en rad punkter, inklusive dem som gäller de religiösa samfundens möjligheter att verka fritt.

I den bilaterala dialogen med Ryssland tar Sverige kontinuerligt upp bland annat frågan om det nu aktuella lagförslaget och andra frågor relaterade till mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling. En central del av dialogen med Ryssland sker också genom den europeiska unionen. Även EU har tagit upp frågan om hur lagen kommer att påverka de religiösa samfunden. Regeringen kommer både bilateralt och genom EU att fortsatt följa frågans utveckling.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.