Till innehåll på sidan

Trakasserier mot oppositionella i Azerbajdzjan

Skriftlig fråga 2005/06:1638 av Ohlsson, Birgitta (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2006-05-17
Anmäld
2006-05-17
Besvarad
2006-05-24
Svar anmält
2006-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 17 maj

Fråga 2005/06:1638 av Birgitta Ohlsson (fp) till utrikesminister Jan Eliasson (s)

Trakasserier mot oppositionella i Azerbajdzjan

Parlamentsvalet i Azerbajdzjan den 7 november 2005 har kritiserats av valobservatörer och internationella organisationer för att ha präglats av fusk och oegentligheter. I samband med valkampanjen arresterades och fängslades flera oppositionsledare på tvivelaktiga grunder.

Den 4 augusti 2005 arresterades Ruslan Bashirli, ordförande i den liberala ungdomsorganisationen Yeni Fikir (New Thinking). Någon vecka senare arresterades organisationens två vice ordförande, Said Nuri och Ramin Tagiyev. Alla tre är nu åtalade för försök till statskupp enligt § 278 i den azeriska brottsbalken. Samma lagrum används regelbundet i åtal mot oliktänkande.

Rättegången mot de tre ungdomspolitikerna inleds den 15 maj 2006 och äger rum bakom lyckta dörrar. Internationella organisationer som OSSE utestängs från rättegången, och risken är överhängande att rättegången inte blir rättvis. OSSE har protesterat mot beslutet, men vare sig EU eller Europarådet har hittills reagerat.

Jag vill med anledning av detta fråga utrikesministern:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta i bilaterala relationer med Azerbajdzjan samt inom EU för att protestera mot godtyckliga arresteringar och orättvisa rättegångar mot oppositionella i landet?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1638 besvarad av

den 24 maj

Svar på fråga 2005/06:1638 om trakasserier mot oppositionella i Azerbajdzjan

Utrikesminister Jan Eliasson

Birgitta Ohlsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta bilateralt samt inom EU för att protestera mot godtyckliga arresteringar och orättvisa rättegångar mot oppositionella i Azerbajdzjan.

Azerbajdzjan präglas av en stark presidentmakt, svag opposition och brister vad gäller demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna. Förfarandet vid allmänna val och folkomröstningar har inte levt upp till europeiska normer. Azerbajdzjan är sedan 2001 medlem i Europarådet och har åtagit sig att införa en rad legala reformer för att stärka demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. Fortfarande återstår dock mycket att göra på dessa områden. Som part i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna är Azerbajdzjan skyldigt att respektera sina åtaganden enligt konventionen, inklusive rätten till en rättvis rättegång. Azerbajdzjan har därmed även underkastat sig Europadomstolens jurisdiktion, som kan pröva klagomål om kränkningar av konventionen.

Vad gäller de tre medlemmarna av ungdomsorganisationen Yeni Fikir har de anklagats för försök till statskupp. Inledningsvis var rättegången stängd, men bevakas nu av bland annat företrädare för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och Europarådet. Även EU-ambassaderna följer på plats rättegångarna mot Ruslan Bashirli, Said Nuri och Ramin Tagiyev. EU tar regelbundet upp rättegångarna vid kontakter med de azerbajdzjanska myndigheterna.

EU har ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Azerbajdzjan. Inom ramen för detta förs en dialog om främjande av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna i landet. Dessa frågor, inklusive de nu aktuella rättegångarna, står också på agendan för förhandlingarna, mellan EU och Azerbajdzjan inom ramen för European Neighbourhood Policy.

Sverige tar även i de bilaterala kontakterna med Azerbajdzjan upp dessa frågor. Sverige har ingen ambassad i Baku, men för att öka Sveriges närvaro i regionen har beslut fattats att utse en Stockholmsbaserad ambassadör för Azerbajdzjan och de två andra länderna (Armenien, Georgien) i Södra Kaukasien. 

Sverige fortsätter att följa utvecklingen i Azerbajdzjan och att genom Europarådet, EU och OSSE, liksom i de bilaterala kontakterna, bidra till främjandet av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.