Trafikkaos på E4:an
Skriftlig fråga 2017/18:862 av Lars Beckman (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-02-27
- Överlämnad
- 2018-02-27
- Anmäld
- 2018-02-28
- Svarsdatum
- 2018-03-07
- Sista svarsdatum
- 2018-03-07
- Besvarad
- 2018-03-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
Under helgen den 24–25 februari var det närmast trafikkaos på E4:an mellan Gävle och Hudiksvall; även söder om Gävle på samma väg mot Uppsala inträffade ett antal allvarliga trafikolyckor.
Under ett par timmar på söndagen den 25 februari var hela E4:an mellan Gävle och Söderhamn avstängd i såväl norrgående som södergående riktning. Olyckorna inträffade där det var två-plus-ett-väg. Förutom det mänskliga lidandet för de som drabbas av olyckorna var vägen helt avstängd.
Räddningstjänsten uttalade till lokala medier att E4:an var halare än en skridskobana, vilket sannolikt var orsaken till de omfattande trafikolyckorna. Enligt Gefle Dagblad kan det ha varit upp till åtta trafikolyckor samtidigt.
Bilister i Sverige, såväl i yrkestrafiken som sportlovsfirare, måste kunna ta sig fram tryggt och säkert efter våra vägar. När det gäller E4:an mellan Gävle och Söderhamn gick Trafikverket ut redan före trafikolyckorna och vädjade till bilisterna att välja alternativa vägar då man befarade att kapaciteten på två-plus-ett-vägen inte skulle räcka till. Tyvärr fick Trafikverket rätt men utöver kapacitetsbristen inträffade det alltså ett antal olika trafikolyckor.
Trafikverket har i sina upphandlingar tydliga krav och specifikationer på hur det förebyggande arbetet ska gå till så att blixthalka inte ska uppstå men eftersom E4:an har blivit halare än en skridskobana enligt Räddningstjänsten Gästrikland så fungerar inte den förebyggande halkbekämpningen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att E4:an ska bli trygg, säker och körbar?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:862 besvarad av Statsrådet Tomas Eneroth (S)
N2018/01380/TIF
Näringsdepartementet
Infrastrukturministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:862 av Lars Beckman (M)
Trafikkaos på E4:an
Lars Beckman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att E4:an ska bli trygg, säker och körbar.
Jag och Lars Beckman har så sent som den 2 februari diskuterat frågor avseende vinterväghållning i en interpellationsdebatt. Jag redogjorde då för hur vinterväghållningen bedrivs och det arbete som pågår såväl inom regeringen som Trafikverket för att utveckla och förbättra vinterväghållningen och framkomligheten på vägarna. Jag upprepar därför inte det i mitt svar.
Jag uppfattar Lars Beckman som om han tycks vara förvånad över att våra vägar vintertid kan vara hala. Även om det finns tydliga anvisningar och krav på hur entreprenörerna ska bedriva vinterväghållningen så kan vädret ställa till problem för framkomligheten. Kombination av kyla och kraftiga vindar och nederbörd kan snabbt leda till drivbildning och halka. Vid dessa förhållanden så arbetar entreprenörerna för fullt med alla resurser som finns för att hålla vägarna framkomliga.
Att dimensionera resurser för vinterväghållning för att kunna säkerställa framkomligheten även vid kraftiga oväder är inte samhällsekonomiskt försvarbart. Vid dessa tillfällen måste trafikanterna, som alltid annars, planera och anpassa sin körning och utrustning efter de förhållanden som råder.
Jag vill dock åter igen framhålla att kostnaderna för vinterväghållningen varierar med hur vintervädret utvecklar sig och hur mycket insatser som behöver genomföras för att hålla vägarna i skick. Trafikverket genomför alltid vinterväghållning så länge behov finns. Även om de totala kostnaderna blir höga så avbryts inte verksamheten.
Att de statliga vägarna har en god framkomlighet under vintern är en viktig fråga för regeringen och jag avser att fortsatt följa frågan.
Stockholm den 6 mars 2018
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.