Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

trafficking

Skriftlig fråga 2003/04:617 av Frans, Joe (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-23
Anmäld
2004-01-23
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-01-30
Svar anmält
2004-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 23 januari

Fråga 2003/04:617

 av Joe Frans (s) till utrikesminister Laila Freivalds om trafficking

Situationen är akut när det gäller handeln med kvinnor och barn, så kallad trafficking. Förenta nationerna har proklamerat att år 2004 ska vara det år som kampen mot slaveriet särskilt ska uppmärksammas.

Utrikesministern har, liksom jag, i skolan läst om den i dag välkända triangelhandeln med slavar över Atlanten. Behandlingen av dessa människor, som såldes som slavar, var allt annat än human.

I dag, ett antal årtionden senare, kan förfarandet verka omänskligt och te sig avlägset. Vi vill ofta tillskriva vår tid och dess människor som oerhört mycket mer civiliserade. Tyvärr är förhållandet inte sådant.

Slavhandeln existerar även i vår tid. Varje år dras 1,2 miljoner barn in i människohandeln över hela världen. Till Västeuropa kommer, på grund av en mycket stor efterfrågan, ca 120 000 kvinnor och barn varje år för att säljas för sexuella ändamål. Bara till Sverige beräknar Rikskriminalpolisen att det årligen kommer 200@500 kvinnor och barn. Hälften av dessa hamnar i Stockholmsområdet.

Trafficking

 är ett av vår tids sorgebarn @ något som vi måste bekämpa med alla medel. I Stockholm planeras bland annat ett boende för kvinnor utsatta för trafficking.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesministern vilka åtgärder hon kommer att vidta nationellt och internationellt.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:617 besvarad av

den 30 januari

Svar på fråga 2003/04:617 om trafficking

Utrikesminister Laila Freivalds

Joe Frans har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta nationellt och internationellt för att bekämpa handel med kvinnor och barn, så kallad trafficking.

Till att börja med vill jag understryka att jag delar Joe Frans engagemang för denna fråga. Människohandel förekommer i dag över hela världen och berör såväl fattigare länder som rikare. Enligt FN har omfattningen och organiseringen av handeln och den globala spridningen ökat under senare år. Detta gäller inte bara handel för sexuella ändamål utan även andra former av exploatering såsom tvångsarbete och handel med organ.

Att bekämpa människohandel är en svensk profilfråga i internationella sammanhang och flera initiativ har tagits i olika forum. Bland annat har Sverige inom ramen för EU:s regionala samarbeten med Asien och Afrika tagit initiativ till att utarbeta gemensamma handlingsplaner för att bekämpa människohandel.

Den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE har antagit en handlingsplan mot människohandel. Sverige har aktivt verkat för planens tillkomst och beslutet om inrättandet av en särskild representant för att bekämpa människohandel. I Europarådet är Sverige engagerat i utarbetandet av en europeisk konvention mot människohandel. Sverige finansierar dessutom olika projekt för att bekämpa människohandel genom såväl OSSE som Europarådet.

Låt mig också nämna att utrikesminister Anna Lindh tog initiativ till en nordisk-baltisk aktionsgrupp mot människohandel vid det nordisk-baltiska utrikesministermötet i Tallinn i augusti 2002. Tanken är att gruppen ska utgöra en paraplyfunktion för arbetet mot människohandel i den nordisk-baltiska regionen.

Regeringen har nyligen utarbetat ett strategi för bekämpning av människohandel genom det internationella utvecklingssamarbetet. Strategin följs nu upp i konkret handling. Sida stöder sedan tidigare en rad insatser för att förebygga och bekämpa människohandel i särskilt drabbade regioner, däribland Central- och Östeuropa, Sydostasien och Västafrika. Stödet går genom organisationer såsom IOM, Unicef, Kvinna till Kvinna och Rädda Barnen.

Jag vill också nämna att utarbetandet av en nationell handlingsplan för arbetet med att bekämpa prostitution och handel med människor, särskilt kvinnor och barn, nyligen har påbörjats inom Regeringskansliet. Handlingsplanen inbegriper åtgärder för förebyggande av prostitution och människohandel samt insatser för skydd och bistånd till offren. Arbetet kommer att drivas inom berörda politikområden och ske i samråd med ansvariga myndigheter och frivilligorganisationer samt inkludera insatser både på nationell och internationell nivå.

Regeringen beräknar också inom kort att besluta om en lagrådsremiss om ett utvidgat straffansvar för människohandel. Den nuvarande bestämmelsen om människohandel för sexuella ändamål föreslås utvidgas till att omfatta människohandel som inte är gränsöverskridande samt människohandel som syftar till andra former av utnyttjande än sexuellt utnyttjande, till exempel tvångsarbete eller avlägsnande av organ.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.