Torvens vikt för odling

Skriftlig fråga 2020/21:1488 av Betty Malmberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-01-27
Överlämnad
2021-01-27
Anmäld
2021-01-28
Svarsdatum
2021-02-03
Sista svarsdatum
2021-02-03
Besvarad
2021-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Jennie Nilsson (S)

 

Sverige är ett av världens torvtätaste länder, där torvmarker utgör 15 procent av landarealen. Från slutet av 1800-talet till det förra sekelskiftet förordade staten att många torvmarker skulle dikas ut för att öka arealen skogs- och åkermark. Det har fått till följd att en del torvmark i dag är påverkad av diken. Torvtäkt bedrivs på 2 promille av dessa eller 12 000 hektar. Det är alltså en ytterligt låg andel men likafullt är täkterna viktiga då de producerar råvaror för såväl energi som strö i ladugårdar, odlingssubstrat och kolsänkor.

Som odlingssubstrat används torven varje år till 380 miljoner skogsplantor. Men det är också en förutsättning för odling av grönsaker och andra vegetabilier. Substratet är homogent och säkert och har en kvalitet som överträffar andra alternativ. Faktum är att efterfrågan från Europa har ökat stort de senaste åren eftersom ersättningsprodukter inte existerar i tillräckliga mängder. Utan den svenska torven måste det importeras odlingssubstrat från länder med sämre krav och förutsättningar. Som exempel kan nämnas kokosfiber från Indien. Det är i och för sig möjligt att använda, men det innebär import av ett substrat som först har tvättats i färskvatten. Hur hållbart är det?

Problemet är att torvproduktion från dikade marker behandlas mycket styvmoderligt. Processerna för att få miljötillstånd är långa och kostsamma samtidigt som de politiska signalerna för framtiden är oklara.

Med hänvisning till detta vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson:

 

Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att ingjuta framtidstro i torvnäringen och för att tillförsäkra plantskolor och trädgårdsodlare tillräckligt med högkvalitativt lokalproducerat odlingssubstrat? 

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1488 besvarad av Statsrådet Jennie Nilsson (S)


Svar på fråga 2020/21:1488 av Betty Malmberg (M) Torvens vikt för odling

Betty Malmberg har frågat mig vilka åtgärder jag kommer att vidta för att ingjuta framtidstro i torvnäringen och för att tillförsäkra plantskolor och trädgårdsodlare tillräckligt med högkvalitativt lokalproducerat odlingssubstrat.

Torv bryts i Sverige i dag på cirka 10 000 hektar. Torv används t.ex. som planteringsjord, som jordförbättringsmedel eller, i minskande utsträckning, som energitorv för el- och fjärrvärmeproduktion. Utbrytning av torv förutsätter att våtmark dikas ut.

Stora arealer torvbärande våtmarker har dikats ut för jord- och skogsbruk i Sverige. På utdikade torvmarker bryts torven ner och växthusgaser frigörs. De samlade utsläppen beräknas uppgå till mer än 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen. Återvätning av torvmarker kan bidra till minskad avgång av växthusgaser men också till positiva effekter för biologisk mångfald, minskad övergödning och till minskade risker för såväl översvämning som torka. Det är därför mycket positivt att vi tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna kunnat enas om satsningen på återvätning av våtmarker i budgetpropositionen för 2021.

Nydikning av våtmarker är sedan 1994 förbjudet i stora delar av södra Sverige och tillståndspliktigt i resterande delar av landet sedan 1986. Nydikning av mark har därför minskat kraftigt i Sverige sedan 1990-talet och förekommer i dag endast i liten skala. Prövningen av torvtäkter involverade tidigare ett koncessionsförfarande enligt dåvarande torvlagen men från och med 1 januari 2017 sker tillståndsprövningen enligt miljöbalken.

Moderna och effektiva tillståndsprocesser är en prioriterad fråga för regeringen. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning med bibehållet miljöskydd. Effektiva tillståndsprocesser kräver att myndigheterna har förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. För att korta handläggningstiderna och förstärka arbetet med prövning har regeringen i budgetpropositionen för 2021 förstärkt förvaltningsanslagen för länsstyrelserna och Naturvårdsverket.

Goda förutsättningar för att hållbart odla och utveckla produkter inom de areella näringarna är centralt för regeringen. Det gäller i hela kedjan från primärproduktion, till konsument och export, och inkluderar såväl tillgång till insatsmedel, nya tekniker och kunskaper och goda förutsättningar för en hållbar utveckling av företag och konkurrenskraft. Inom livsmedelsstrategin handlar det bl.a. om att öka lönsamheten genom forskning och innovation, nya produkter och att höja förädlingsvärdet för en hållbar produktion i alla dess dimensioner.

Stockholm den 3 februari 2021

Jennie Nilsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.