tolkar vid brottsofferjourerna

Skriftlig fråga 2001/02:1257 av Nordlund, Harald (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-05-29
Anmäld
2002-06-04
Besvarad
2002-06-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 maj

Fråga 2001/02:1257

av Harald Nordlund (fp) till justitieminister Thomas Bodström om tolkar vid brottsofferjourerna

Fredagen den 22 februari inföll brottsofferdagen. Brottsofferjourerna, BOJ, arbetar frivilligt och ideellt. Endast en tredjedel av landets jourer har ekonomiska möjligheter att ha anställda och då med hjälp av kommunala bidrag och anslag. Att det finns behov av kvalificerad experthjälp i verksamheten, som knappast kan tillgodoses på frivillighetens väg, är uppenbart. Det familjerelaterade våldet är det dominerande inslaget i jourernas verksamhet, men ungdomsvåld, våld riktat av ungdomar mot ungdomar, tenderar enligt uppgift att öka. Jourernas verksamhet bygger på medmänsklighet och frivillighet och får inte ett likartat stöd över hela landet. Ekonomin är ett bekymmer för många och de knappa resurserna får konsekvenser i arbetet. På många orter har man svårt att hitta tolkar som ibland är helt nödvändiga för verksamheten. Frivilliga tolkar finns i viss utsträckning men arbetets art är känsligt och ibland vore professionella tolkar att föredra.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieministern:

Avser justitieministern att vidta åtgärder för att lösa problemet med bristen på tolkar vid brottsofferjourerna?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1257 besvarad av

den 5 juni

Svar på fråga 2001/02:1257 om tolkar vid brottsofferjourerna

Justitieminister Thomas Bodström

Harald Nordlund har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att lösa problemet med bristen på tolkar vid brottsofferjourerna.

Det ideella brottsofferstöd som bedrivs runt om i landet av bl.a. brottsofferjourer och kvinnojourer är ett betydelsefullt komplement till det stöd som finns att få från det allmänna. Primärt är dock stöd och hjälp till dem som utsatts för brott en kommunal uppgift. Kommunernas ansvar förtydligades så sent som förra året genom en ändring i socialtjänstlagen.

Jag är medveten om att man kommit olika långt i landets kommuner med att utveckla brottsofferstödet. Jag är också medveten om att inte alla brottsoffer vill vända sig till en kommunal myndighet för stöd och hjälp. Det är därför, enligt min mening, oerhört viktigt att kommunerna tar initiativ till att etablera ett nära samarbete med ideella organisationer. Först genom ett sådant samarbete kan stödet till brottsoffer bli heltäckande, behovet av tolkar tillgodoses och befintliga resurser utnyttjas effektivt.

Att lokal samverkan gagnar dem som utsatts för brott finns det flera goda exempel på. Brottsoffermyndigheten har på olika orter bedrivit projekt för att få i gång lokal samverkan kring stöd åt brottsoffer. På dessa orter har stödet till brottsoffer förbättrats högst väsentligt.

Låt mig avslutningsvis understryka att brottsofferjourerna inte enbart är hänvisade till ekonomiskt stöd från den kommun de är verksamma i. Brottsofferjourernas riksförbund och de lokala brottsofferjourerna har sedan Brottsofferfonden inrättades år 1994 varje år tilldelats medel från fonden för olika utvecklingsprojekt m.m. Regeringen förstärkte dessutom det ekonomiska stödet till de ideella brottsofferorganisationerna för ett par år sedan genom att höja avgiften till fonden och införa en möjlighet för organisationerna att ansöka om löpande verksamhetsstöd. Brottsofferfonden beviljade år 2001 Brottsofferjourernas riksförbund och de lokala brottsofferjourerna totalt drygt 6 395 000 kronor.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.