tjuvfisket i Öresund

Skriftlig fråga 2000/01:1061 av Nilsson, Ulf (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-04-18
Anmäld
2001-04-24
Besvarad
2001-04-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 april

Fråga 2000/01:1061

av Ulf Nilsson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om tjuvfisket i Öresund

Danska fiskare idkar rovfiske med trål på förbjudet svenskt vatten på ett utmanande sätt. Nyligen dömdes en fiskare som tagits på bar gärning redan 1998. Straffet blev ungefär hälften av en natts vinst av tjuvfisket. Fiskaren brydde sig inte ens om att vara med vid domen. Är det rimligt att ett så enkelt ärende ska behöva ta tre år att handlägga och står straffpåföljden verkligen i proportion till brottets art, då det uppenbarligen inte verkar avskräckande?

Den 13 mars fick man åter övertygande uppgifter om att ytterligare en dansk trålare idkade rovfiske på svenskt, förbjudet vatten i Öresund. Skepparen vägrade att stanna när Kustbevakningens båt kom fram och fortsatte till sin hemmahamn på norra Själland.

Fler uppgifter om förbjudet fiske finns. Tjuvfisket åstadkommer skador på svenska fiskares nät och övriga redskap. Kustbevakningens kostnader för att bevaka dessa tjuvfiskare är stora för statskassan.

Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att få slut på tjuvfisket i Öresund?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1061 besvarad av

den 27 april

Svar på fråga 2000/01:1061 om tjuvfisket i Öresund

Jordbruksminister Margareta Winberg

Ulf Nilsson har frågat justitieministern vilka åtgärder han ämnar vidta för att få slut på tjuvfisket i Öresund. Arbetet i regeringen är så fördelat att det ankommer på mig att besvara frågan.

1932 års konvention om fiskeriförhållandena i de till Danmark och Sverige angränsande farvattnen är grunden för ländernas samverkan som bl.a. syftar till att effektivisera fiskerikontrollen i Öresund. Inom ramen för denna samverkan träffades ett avtal år 1999 för att stävja olovligt fiske bl.a. genom att öka risken för ingripande och lagföring, vilket har lett till att Kustbevakningen och det danska Fiskeridirektoratet har etablerat ett väl fungerande samarbete.

Avtalet innebär att överläggningar ska ske mellan länderna samt att myndigheterna ska utväxla rapporter om olaga fiske. Överläggningar ska bl.a. ta upp händelser som har väsentlig påverkan på tillämpningen av riktlinjerna för tillsynen. Årets möte kommer att hållas i Sverige den 7 maj 2001.

I båda länderna innebär straffbestämmelserna i princip samma sanktionsmöjligheter för överträdelser av fiskelagstiftningen. Det föreligger emellertid skillnader beträffande val av sanktioner. I Sverige används främst en straffrättslig sanktion medan Danmark ofta på administrativ väg drar in en fiskares fiskelicens när så är möjligt.

Enligt min åsikt är det viktigt att rättskipningen fungerar snabbt och effektivt samt att brottspåföljderna är avskräckande och anpassade till brottens art och straffvärde. Jag uttalar mig självfallet inte om det enskilda fall Ulf Nilsson avser, men allmänt sett är det orimligt om det dröjer flera år mellan ett misstänkt olovligt fiske och den efterföljande domen. Att vissa brottmål kan avgöras i den tilltalades utevaro kan dock medverka till att målen avgörs snabbare. När det gäller de slags överträdelser som Ulf Nilsson tar upp bör sanktionerna vara anpassade till de ofta betydande belopp som det olovliga fisket motsvarar.

Jag är angelägen om att allmänt kunna förbättra fiskerikontrollen och minska tjuvfisket @ inte bara i Öresund. Ett led i detta arbete är det uppdrag som Fiskeriverket och Kustbevakningen nyligen överlämnade till regeringen om ett riskanalysbaserat fiskerikontrollsystem till sjöss och i hamnar. Fiskeriverket har regeringens uppdrag att senast den 1 oktober 2001 bl.a. lämna förslag om den svenska användningen av sanktioner i ärenden om överträdelser av fiskebestämmelser.

Jag finner Ulf Nilssons frågeställning angelägen då en effektiv fiskerikontroll är en viktig förutsättning för ett hållbart fiske. Jag vill emellertid avvakta avrapporteringen av Fiskeriverkets uppdrag, som redovisas i oktober, innan ytterligare åtgärder vidtas.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.