Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Skriftlig fråga 2008/09:420 av Jarl Beck, Inger (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-17
- Anmäld
- 2008-12-17
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Svar anmält
- 2009-01-14
- Besvarad
- 2009-01-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 december
Fråga
2008/09:420 Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
av Inger Jarl Beck (s)
till statsrådet Maria Larsson (kd)
Det finns fortfarande stora brister i tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i vårt samhälle. Tillgången till rehabilitering och habilitering för personer med funktionsnedsättning är inte tillräcklig. Fortfarande diskrimineras faktiskt funktionshindrade människor i vårt land.
De strategier för ökad tillgänglighet som regeringen och riksdagen lade fast under hösten 2008 är inte tillräckliga för att möta bristerna i tillgängligheten. Det krävs sannolikt dubbelt så mycket pengar, det vill säga omkring 250 miljoner kronor, för de kommande åren att fördela mellan forskning, kunskapsspridning och banbrytande tillgänglighetsprojekt.
Det krävs sannolikt också skärpningar och förtydliganden i gällande lagstiftning på tillgänglighetsområdet. Bland annat finns det ett behov av en väl utformad patienträttighetslag. Ett annat starkt behov är ökad och förbättrad tillsyn. Den tillsyn som ska tillämpas av Boverket, länsstyrelsen, Socialstyrelsen med flera håller inte måttet, beroende bland annat på bristande resurser och bristande kompetens. Därför bör tillsynskravet skärpas till de olika myndigheterna.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta i syfte att med olika insatser öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i vårt samhälle?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:420 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
Svar på fråga
2008/09:420 Tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning
Statsrådet Maria Larsson
Inger Jarl Beck har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta i syfte att med olika insatser öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i vårt samhälle.
I regeringens tillgänglighetsstrategi Enkelt avhjälpt avsätter regeringen totalt 162 miljoner kronor för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Det handlar dels om 150 miljoner kronor för att påskynda arbetet med att tillgänglighetsanpassa den statliga infrastrukturen inom järnvägssystemet, dels 12 miljoner kronor till Boverket och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för en gemensam uppsökande informationsverksamhet. Därutöver är det naturligtvis även viktigt med forskning på området. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett samordningsansvar för forskning om funktionshinder. Totalt avsattes ca 55 miljoner kronor till forskning inom detta område under 2007, enligt en sammanställning gjord av FAS. Därutöver finansieras forskning på området även av andra aktörer, såsom till exempel Vetenskapsrådet. Regeringen har i sin forsknings- och innovationspolitiska proposition Ett lyft för forskning och innovation som presenterades under oktober, utökat stödet till forskning med totalt 5 miljarder kronor. Det finns anledning att tro att denna ambitionshöjning även kommer att komma forskning om funktionshinder och handikapp till del.
Det är viktigt att fortsätta och intensifiera det arbete som pågår med att förbättra tillgängligheten och stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården. Den 15 december 2008 överlämnades delbetänkandet Patientens rätt (SOU 2008:127) till regeringen. I delbetänkandet föreslås ett flertal lagregleringar i syfte att stärka patientens ställning. Ett förslag är att lagreglera vårdgarantin, ett annat förslag är att landstingen genom lag ska åläggas att ge patienter individuellt anpassad information om väntetider, valmöjligheter och innehållet i vårdgarantin. Därutöver föreslås en lagändring med innebörden att hälso- och sjukvården ska tillvarata patientens möjligheter att råda över valet av vårdgivare samt en stärkt skyldighet att vid behov ge patienten en fast vårdkontakt. Vidare överlämnades den 17 december 2008 betänkandet Patientsäkerhet – Vad har gjorts? Vad behöver göras? (SOU 2008:117). Utredningen föreslår bland annat att vårdgivarens ansvar för att vården är säker ska tydliggöras i en ny patientsäkerhetslag som föreslås ersätta den nuvarande lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Samtliga förslag med inriktning att förstärka patientsäkerheten och patientens ställning bereds inom Regeringskansliet.
I lagrådsremissen Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten föreslås bland annat att länsstyrelsernas tillsyns- och tillståndsverksamhet enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska föras över till Socialstyrelsen och samordnas med Socialstyrelsens tillsyn av hälso- och sjukvården. En samordnad tillsyn som förläggs till Socialstyrelsen ger förutsättningar för att skapa en mer enhetlig och förutsägbar tillsyn, genom att samma bedömningsgrunder kan tillämpas över hela landet för verksamheter som alltmer involveras i varandra. Beträffande Boverkets tillsyn bereds frågan inom regeringens nuvarande arbete med en plan- och bygglagsproposition.
I budgetpropositionen för 2009 har regeringen ökat resurserna för länsstyrelsens tillsyn och för stöd till kommuner och berörda aktörer för en förbättrad tillämpning av plan- och bygglagen. Under 2008 avsatte regeringen även 10 miljoner kronor i syfte att förstärka tillsynen av socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning.
Socialstyrelsen följer löpande utvecklingen inom habiliteringsområdet och har givit ut föreskrifter om samordning av habiliterings- och rehabiliteringsinsatser. I november 2008 kompletterades dessa föreskrifter med en vägledning som riktar sig till kommuner och landsting i syfte att inspirera till framtagande av effektiva samverkansrutiner.
Avslutningsvis är det värt att notera att regeringen och SKL den 14 december tecknade avtal om en så kallad rehabiliteringsgaranti för rehabilitering eller behandlingsformer som har evidens för återvunnen arbetsförmåga. Avtalet innebär att staten under 2009 och 2010 sammanlagt satsar 1,6 miljarder kronor för att människor som är betjänta av denna typ av rehabilitering ska kunna arbeta igen. De behandlingsinsatser som landstingen får bidrag för är dels psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi för depressioner med mera, dels multimodal rehabilitering, det vill säga ett team med till exempel sjukgymnast, arbetsterapeut, beteendevetare samt läkare som arbetar tillsammans och samordnar insatserna. Dessa behandlingar har bevisad effekt vad avser förbättrad arbetsförmåga.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.