tillgången till forskare och ingenjörer för högteknologiska företag
Skriftlig fråga 1998/99:145 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-03
- Anmäld
- 1998-12-07
- Besvarad
- 1998-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 december
Vi har från moderat håll länge riktat kritik mot regeringens syn på den högre utbildningens och forskningens omfattning och innehåll. Bristen på människor med rätt utbildning och kompetens är i vissa branscher så allvarlig att den kan påskynda utflyttning av företags verksamheter från Sverige, alternativt leda till att investeringar förläggs utanför Sverige.
"Det är ju tveksamt om vi i framtiden kan få tillgång till all den kompetens vi behöver med dagens svenska forskningspolitik. Jag undrar om inte Sveriges relativa del av Ericssons forskning och utveckling kommer att minska." Det sade Ericssons vd, Sven-Christer Nilsson, nyligen i en intervju.
Han fortsatte: "- - - ibland frågar jag mig om inte Ericsson är för stort för Sverige. Vi kan ju anställa hela årskullen med elektronikingenjörer som kommer ut från de tekniska högskolorna. Vad blir över åt de andra företagen?"
Inom Ericsson ger varje forskare upphov till cirka tio andra arbetstillfällen. Det är svårt att se hur företaget långsiktigt kan motivera produktion inom Sverige i nuvarande omfattning, om inte kompetensförsörjningen förbättras.
Vad avser utbildningsministern göra för att förbättra tillgången till forskare och ingenjörer med relevant utbildning för Ericsson och andra verksamhetsmässigt näraliggande högteknologiska företag?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:145 besvarad av
- Utbildningsminister Thomas Östros
den 10 december
Sven Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att förbättra tillgången till forskare och ingenjörer med relevant utbildning för Ericsson och andra verksamhetsmässigt närliggande högteknologiska företag.
Den socialdemokratiska regeringen startade den kraftiga utbyggnaden av den högre grundläggande utbildningen. En utbyggnad som regeringen avser fullfölja så att 68 000 utbildningsplatser kommer att ha tillskapats under perioden 1997-2000. Av dessa nya platser ligger tyngdpunkten på områdena naturvetenskap och teknik. Regeringen har satt upp examensmål för civilingenjörer för perioden 1997-1999 som uppgår till 10 700. För perioderna 2000-2002 och 2003-2005 är motsvarande mål 11 670 respektive 12 870 vilket motsvarar en ökning med ca 10 % per år. Utvecklingen av antalet civilingenjörer i befolkningen har också varit kraftig. 1970 fanns det i Sverige ca 24 000 personer under 64 år som hade civilingenjörs- eller arkitektutbildning. 1985 var motsvarande siffra 47 000 och 1997 fanns 71 000 civilingenjörer och arkitekter. Prognosen framöver är att det kommer att finnas fler än 100 000 före år 2005 och ca 110 000 år 2010, vilket är en konsekvens av den utbyggnad som nu genomförs. Utöver detta tillkommer alla de högskoleingenjörer som utbildas vid högskolorna och som också utgör en viktig rekryteringsbas för näringslivet.
Det räcker emellertid inte med att antalet ingenjörer ökar. Även antalet forskarutbildade inom teknologiska området måste öka. I den reformering av forskarutbildningen som nyligen har genomförts har regeringen satt upp examensmål för examinering av doktorer. Av budgetpropositionen för 1998 framgår att för perioderna 1997-1999, 2000-2002 och 2003-2005 är examensmålen inom tekniskt vetenskapsområde för respektive period 1 640, 2 038 samt 2 120 doktorsexamina. Till detta kommer också den satsning på forskarskolor som stiftelserna finansierar och som kommer att finansiera ca 1 000 forskarstuderande inom strategiska områden.
Vidare har riksdagen på förslag av den socialdemokratiska regeringen fattat beslut om att i högskolelagen införa krav på universitet och högskolor att samverka med det omgivande samhället, den s.k. tredje uppgiften. I denna uppgift ingår bl.a. att sprida forskningsresultat som skall kunna leda till utveckling av nya produkter, men också att forskarna skall få kunskap om vad som är relevanta problem för näringslivet. Redan innan lagändringen förekom självklart samarbete med näringslivet, men det har nu utvecklats vidare. Samarbetet antar många olika former, utifrån lokala förutsättningar och strategiska val. Ytterligare ett exempel på konkreta åtgärder är regeringens beslut om det tekniska forskningsinstitutet i Göteborg med inriktning mot mikroelektronikbaserade system.
Regeringen har också regelbundna möten med företrädare för industrin, t.ex. Industriförbundet, Industrikommittén m.fl. Då diskuteras frågor av det slag som ställts ovan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.