Tillfångatagna svenska IS-terrorister
Skriftlig fråga 2017/18:145 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2017-10-23
- Överlämnad
- 2017-10-24
- Anmäld
- 2017-10-25
- Sista svarsdatum
- 2017-11-01
- Svarsdatum
- 2017-11-02
- Besvarad
- 2017-11-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den 1 augusti rapporterade SVT att tre svenska IS-krigare, varav en allvarligt skadad, tillfångatagits i den syriska staden ar-Raqqa i samband med att Syrian Democratic Forces (SDF) intagit stora delar av staden.
Islamiska staten förlorar stadigt mark i såväl Syrien som Irak, och ar-Raqqa befriades helt av den huvudsakligt kurdiska milisen häromdagen. Eftersom omkring 300 svenska medborgare har rest till området för att slåss med terrorsekten är det möjligt att ännu fler svenska terrorister har tillfångatagits av olika grupper i Syrien och Irak. Att dessa ska lagföras är naturligtvis en självklarhet, men vad som händer med dessa efter att de tillfångatagits är inte helt självklart.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Hur agerar ministern och svenska myndigheter då det rapporterats om att svenska terrorister tillfångatagits i väpnade konflikter såsom de i Syrien och Irak?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:145 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:145 av Markus Wiechel (SD) Tillfångatagna svenska IS-terrorister
Markus Wiechel har frågat mig hur jag och svenska myndigheter agerar då det rapporterats om att svenska terrorister tillfångatagits i väpnade konflikter såsom de i Syrien och Irak.
En grundsten i den internationella rätten är att varje stat ansvarar för sin egen rättskipning och sina egna rättsliga regler, det innebär också att staten ska lagföra dem som misstänks för brott.
Wienkonventionen om konsulära förbindelser ger samtidigt stater rätt att skydda sina medborgares intressen när de befinner sig utomlands, detta ska ske inom av folkrätten medgivna gränser. Samma konvention ger mer ledning om vad en stat kan kräva när dess medborgare frihetsberövats i ett annat land. Vistelselandet ska t.ex. utan dröjsmål meddela att en person frihetsberövats (under förutsättning att den frihetsberövade själv vill det). Företrädare för medborgarskapslandet har också rätt att träffa den frihetsberövade och se till att denne får rättsligt biträde.
Dessa folkrättsliga regler är naturligtvis omsatta i det svenska konsulära regelverket.
Vid utövandet av det konsulära uppdraget gör utrikesförvaltningen inte någon skillnad på vilka eventuella brottsmisstankar som riktas mot den enskilde.
När det gäller rättsväsendets insatser i förhållande till återvändare så ska den som begått brott lagföras. På regeringens initiativ har regleringen skärpts och ett särskilt straffansvar för terrorismresor och mottagande av terrorismutbildning har införts. En utredare kommer i december att lämna förslag till ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation.
Markus Wiechel nämner i sin fråga Syrien och Irak. En viktig aspekt i förhållande till dessa länder är Utrikesdepartementets avrådan. I förhållande just till Syrien avråder Utrikesdepartementet sedan 2011 från alla resor dit, vilket innebär den högsta graden av avrådan. När det gäller Irak avråder vi från resor till flera provinser.
En avrådan ska ses som en tydlig signal om ett allvarligt säkerhetsläge och att man noga ska tänka över sitt beslut att resa. Jag vill vara tydlig med att svenskar som trots avrådan rest till Syrien och Irak inte kan räkna med konsulär hjälp av svensk utlandsmyndighet.
Stockholm den 2 november 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.