Tilläggsbidrag för barn inom studiemedelssystemet
Skriftlig fråga 2020/21:2576 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-19
- Överlämnad
- 2021-04-19
- Anmäld
- 2021-04-20
- Svarsdatum
- 2021-04-28
- Sista svarsdatum
- 2021-04-28
- Besvarad
- 2021-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Den som har barn kan i dag få tilläggsbidrag för studier med studiemedel vid högskola, komvux, basår, folkhögskola eller yrkeshögskola. Bidragets storlek beror på studietakt och hur många barn studenten har. Tilläggsbidraget kan i dag endast betalas ut till en av vårdnadshavarna som studerar. Enligt CSN är det den vårdnadshavare som först får ett beslut om studiemedel eller studiestartsstöd som får bidraget. Om vårdnadshavarna är folkbokförda på olika adresser betalas tilläggsbeloppet till den vårdnadshavare som barnet är folkbokfört hos. Denna ordning att bidraget endast betalas ut till en vårdnadshavare när båda studerar kan skapa ekonomisk obalans.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:
Vad avser regeringen att göra för att förbättra möjligheterna för en jämställd utbetalning av tilläggsbidrag för barn när båda föräldrarna studerar?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2576 besvarad av Statsrådet Matilda Ernkrans (S)
Svar på fråga 2020/21:2576 av Fredrik Christensson (C)
Tilläggsbidrag för barn inom studiemedelssystemet
Fredrik Christensson har frågat mig vad regeringen avser att göra för att förbättra möjligheterna för en jämställd utbetalning av tilläggsbidrag för barn när båda föräldrarna studerar.
Tilläggsbidraget inom studiestödet är ett mycket viktigt stöd till studerande som har barn. Syftet med tilläggsbidraget är att underlätta för föräldrar att studera samt att hjälpa barn i ekonomiskt utsatta familjer. Det har också en utjämnande och rekryterande effekt till studier. Det märks inte minst av det faktum att uttaget är som allra störst bland studerande på grundläggande nivå där nära hälften av de studerande får tilläggsbidrag. En klar majoritet, 80 procent, av de som får tilläggsbidrag i dag är kvinnor. Det följer hur fördelningen av studerande med barn ser ut; ca 80 procent av de studerande med barn är kvinnor. Det framgår av CSN:s rapport Den ekonomiska situationen för studiemedelstagare med barn (rapport 2014:3). Enligt rapporten uppger en majoritet av de studerande som har barn att de troligen inte hade påbörjat studierna om de inte hade kunnat få studiemedel.
Av rapporten framgår även att nästan 91 procent av de män som studerar och har barn också får tilläggsbidrag. Motsvarande siffra för kvinnor som studerar är 96 procent. Det är därmed ovanligt att en förälder som studerar och har barn inte får tilläggsbidrag. Under 2020 fick 113 100 studerande med studiemedel tilläggsbidrag för barn. Enligt uppgifter från CSN fick under samma år drygt 1000 personer avslag på grund av att den andra föräldern redan fått beslut om tilläggsbidrag. Knappt 100 personer fick avslag för att barnet var folkbokfört med den andra föräldern. När båda vårdnadshavarna studerar och är folkbokförda på olika adresser lämnas tilläggsbidrag som grundregel till den som barnet är folkbokfört hos. Vårdnadshavarna har dock möjlighet att komma överens om att bidraget ska lämnas till den vårdnadshavare som barnet inte är folkbokfört hos.
Inför att tilläggsbidraget infördes 2006 påpekade CSN att det är svårt att utforma en rättssäker modell för att dela tilläggsbidraget om båda vårdnadshavarna studerar. Det beror bl.a. på att studiestarten kan ske vid olika tidpunkter, studieomfattningen kan vara olika och barn i samma hushåll kan ha olika föräldrar och därmed kan fler vårdnadshavare än två förekomma. CSN menar därför att det är mycket svårt att säkerställa ett korrekt beslutsunderlag och förebygga felaktiga utbetalningar om tilläggsbidaget ska fördelas mellan barnets vårdnadshavare. Att tilläggsbidraget ska fördelas mellan vårdnadshavarna i de fall båda studerar skulle dessutom kunna medföra att CSN i efterhand skulle behöva återkräva utbetalda tilläggsbidrag. Ett sådant scenario är enligt min mening inte acceptabelt. En studerande måste kunna lita på myndighetens beslut, annars blir det svårt att planera sina studier. För att undvika en sådan situation är det viktigt att det finns ett tydligt regelverk för vem av vårdnadshavarna som ska få tilläggsbidraget i de fall de inte kan komma överens.
Mot bakgrund av det som anförts ovan anser jag att det regelverk som finns i dag är väl avvägt för att tillgodose en utbetalning av tilläggsbidrag som är både rättssäker och så jämställd som möjligt.
Stockholm den 27 april 2021
Matilda Ernkrans
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.