Tiggande EU-medborgare
Skriftlig fråga 2020/21:1006 av Adam Marttinen (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-12-14
- Överlämnad
- 2020-12-15
- Anmäld
- 2020-12-16
- Sista svarsdatum
- 2020-12-29
- Svarsdatum
- 2021-01-15
- Besvarad
- 2021-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
För cirka tio år sedan ökade antalet EU-medborgare som samlade in pengar genom tiggeri i Sverige. Det har funnits stadigvarande uppgifter om att det rör sig om cirka 4 000–5 000 individer. Uppgifter om att tiggeriet organiseras på ett sätt där människor utnyttjats har framkommit av journalistisk granskning och via uppgifter från våra myndigheter. Den fria rörligheten utnyttjas genom denna form av tiggeri på ett sätt som inte är avsedd eller av flera skäl önskvärd.
Regeringens ambition har varit att tiggeriet ska minska och på sikt upphöra, att utsatta EU-medborgare måste integreras i sina egna hemländer och att åtgärder som underlättar möjligheten att uppehålla sig vårt land i strid med den fria rörligheten inte är önskvärda. Exempelvis uppmanade regeringen att inte skänka pengar till tiggare därför att det ansågs som en missriktad hjälp där målet om en integrering i hemlandet försvårades. Det har nu gått fyra år sedan regeringen presenterade en utredning om utsatta EU-medborgare där dessa ståndpunkter fastslogs.
I dag kan vi konstatera att utsatta EU-medborgare fortsätter att tigga på våra gator trots regeringens aviserade ambition.
Viseringskrav mot länder vars medborgare i större utsträckning tigger i vårt land eller ett nationellt tiggeriförbud har varit förslag från SD som hittills avvisats av regeringen.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att vidta några nya åtgärder så att ambitionen att tiggeriet ska upphöra börjar ge resultat i närtid?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1006 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:1006 av Adam Marttinen (SD) Tiggande EU-medborgare
Adam Marttinen har frågat justitie- och migrationsministern om han och regeringen avser att vidta några nya åtgärder så att ambitionen att tiggeriet ska upphöra börjar ge resultat i närtid. Frågan har överlämnats till mig.
I en dom från Högsta förvaltningsdomstolen meddelad i december 2018 slås fast att kommuner får reglera passiv penninginsamling på offentlig plats (tiggeri) genom lokala ordningsföreskrifter. Enligt domen finns det ett utrymme att införa lokala ordningsföreskrifter som begränsar penninginsamling, förutsatt att de är tillräckligt tydliga med sitt syfte och avgränsade i sitt geografiska tillämpningsområde. Det pågår inget arbete med att ta fram ny reglering. Det kommunala självbestämmandet är starkt i Sverige och nu finns det ett ställningstagande som tydliggör vad som är möjligt att göra inom ramen för gällande lagstiftning. Jag kommer dock även fortsättningsvis följa den här frågan noggrant.
Jag vill understryka att regeringen är bekymrad över att personer som vistas tillfälligt i Sverige tigger för sin försörjning och att denna grupp lever under ovärdiga förhållanden. Regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att bekämpa utsatthet, stärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering samt underlätta för Polismyndigheten och andra myndigheter att agera mot brottslighet som förekommer. Det är också en polisiär uppgift att upprätthålla allmän ordning och ingripa till exempel när personer uppträder ordningsstörande, skräpar ner eller begår brott.
EU-medborgare omfattas av unionens regler om fri rörlighet och viseringsfrihet. Det är inte möjligt för Sverige – eller något annat EU-land – att genom ett ensidigt beslut införa viseringskrav gentemot en annan medlemsstat. När det gäller dessa utsatta EU-medborgare arbetar regeringen bland annat med att påverka levnadsförhållandena i hemländerna för att åstadkomma skillnad och hållbarhet på lång sikt. Regeringen tecknade 2015 och 2016 samförståndsavtal med både Rumänien och Bulgarien.
Vidare har länsstyrelserna under 2020 ansvarat för regionala kompetensutvecklingsinsatser i frågor som rör utsatta EU/EES-medborgare, riktade mot myndigheter, kommuner och de av det civila samhällets organisationer som möter målgruppen. Kompetensutvecklingsinsatserna har utgått från regionala behov och är baserade på kunskapsstöd från statliga myndigheter samt den kunskap och information som sammanställts av den nationella samordningen vid Länsstyrelsen i Stockholms län 2016–2019.
Stockholm den 15 januari 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.