Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

tidsplan för utredningen om det fjällnära jordbruket

Skriftlig fråga 2000/01:463 av Sandström, Åke (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-12-15
Besvarad
2000-12-21
Anmäld
2001-01-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 december

Fråga 2000/01:463

 av Åke Sandström (c) till jordbruksminister Margareta Winberg om tidsplan för utredningen om det fjällnära jordbruket

Efter EU-inträdet 1995 konstaterade Jordbruksverket i en utvärdering att stödområde 1 och särskilt områden som består av fjällnära jordbruk, var de områden i landet där utfallet av de nationella stöden varit relativt sett mindre grynnsamt än för övriga delar av landet.

I december 1998, alltså för två år sedan gav riksdagen regeringen i uppdrag att utforma ett särskilt stöd till jordbruket i fjällnära områden för att kompensera det sämre utfallet efter EU-inträdet i stödområde 1. Den pågående strukturförändringen till följd av bl.a. en mycket dålig lönsamhet, är mycket negativ för möjligheterna att bibehålla ett öppet odlingslandskap och även att skapa förutsättningar för en lokal arbetsmarknad. Näringsutövarna i berörda områden är i mycket stort behov av insatser som ger mera rättvisa villkor och två års utredningstid för en så relativt avgränsad frågeställning har liten acceptans.

Mot bakgrund av vad som här har anförts frågar jag jordbruksministern:

Vilka åtgärder är jordbruksministern beredd att vidtaga för hur detta riksdagsuppdrag ska verkställas?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:463 besvarad av

den 20 december

Svar på fråga 2000/01:463 om tidsplan för utredningen om det fjällnära jordbruket

Jordbruksminister Margareta Winberg

Åke Sandström har frågat mig vad jag avser vidtaga för åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande om det fjällnära jordbruket.

Riksdagen gjorde i samband med behandlingen av budgetpropositionen för år 1998 (bet. 1997/98:JoU01) ett tillkännagivande att regeringen i samband med förändringsarbetet av miljöprogrammet skulle beakta behovet av ett särskilt stöd till det fjällnära jordbruket. I regeringens skrivelse 1999/2000:14, En hållbar utveckling av landsbygden, m.m., konstaterade regeringen att den jordbruksmark som förekommer i fjälltrakterna, liksom all annan jordbruksmark, omfattas av möjligheten att erhålla ersättning för särskilda miljötjänster, t.ex. för miljövänlig vallodling eller betesdrift under förutsättning att uppsatta villkor uppfylls. Däremot gjorde regeringen i skrivelsen bedömningen att det faktum att jordbruket är fjällnära inte är en tillräcklig grund för att jordbruket ska kunna ersättas som någon miljövänlig produktionsform och att kriterierna för att berättiga till miljöersättning inte är uppfyllda.

Ett viktigt mål för regeringen är att hela Sverige ska leva och utvecklas. Jordbruket har en viktig roll i norra Sverige och bidrar, förutom med grundläggande livsmedelsproduktion, till att upprätthålla sysselsättning, befolkning och samhällsstrukturer i dessa delar av landet.

I samband med framtagandet av de två mål 1-programmen för norra Sverige gav regeringen de berörda länsstyrelserna i uppdrag att överväga införande och utformning av en särskild åtgärd för det fjällnära jordbruket. I båda programdokumenten för mål 1 finns nu resurser avsatta för utveckling av jordbruket och landsbygden i regionen. Både den södra och norra regionen har planerat särskilda åtgärder för att i ökad omfattning främja det fjällnära jordbruket och för att underlätta och främja en diversifiering av jordbruket. Högre investeringsstöd i inlandet, inriktning mot småskalig förädling och marknadsföring av produkter baserade på lokala råvaror och diversifiering kan nämnas som positiva inslag som påverkar inlandsjordbrukets konkurrenskraft och sysselsättningen på landsbygden i en positiv riktning.

Vid sidan om de stöd som Norrlandsjordbruket får genom bl.a. miljö- och landsbygdsprogrammet har Sverige enligt fördraget om Sveriges anslutning till EU rätt att lämna ett nationellt finansierat stöd till jordbruket i norra Sverige. Stöd lämnas för slaktsvin, suggor, getter, ägg, potatis, bär och grönsaker samt som pristillägg och transportstöd för mjölk. Stödet regleras av ett särskilt kommissionsbeslut. Inom Regeringskansliet bereds nu frågan om stödnivåerna i det nationella stödet. En förändring av beslutet förutsätter förhandlingar med EU-kommissionen.

Sammanfattningsvis medverkar åtgärderna i mål 1-programmen, det nationella stödet, miljöersättningarna och kompensationsbidraget i mindre gynnade områden till att upprätthålla ett öppet odlingslandskap och ett livskraftigt jordbruk i Norrlands inland.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.