teckenspråksinformation i TV
Skriftlig fråga 2001/02:9 av Wester, Ulla (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-09-20
- Anmäld
- 2001-09-25
- Besvarad
- 2001-09-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 20 september
Fråga 2001/02:9
av Ulla Wester (s) till kulturminister Marita Ulvskog om teckenspråksinformation i TVI våras gav riksdagen regeringen i uppdrag att se över teckenspråkets ställning. Riksdagen betonade att det är viktigt att teckenspråket har en stark ställning och att de dövas och hörselskadades rättigheter när det gäller teckenspråket och teckenspråksinformation säkerställs. TV är det kanske viktigaste mediet när det gäller att sprida teckenspråkig information, nyheter och kultur. Detta kommer också till uttryck genom att Sveriges Television i avtalet med staten har i uppdrag att sända teckenspråkiga program. I övriga TV-kanaler, TV 3, TV 4, TV 5 osv. lyser teckenspråket helt med sin frånvaro, trots att flera sänder med tillstånd utfärdat av regeringen. Det gäller t.ex. TV 4 och kanalerna i det digitala marknätet.
Den 27 augusti överlämnade Radio- och TV-verket till regeringen förslag på ytterligare 19 TV-kanaler som bör få tillstånd att sända via det digitala marknätet, varav fyra regionalt. Givetvis är det viktigt att även dessa kanaler, i likhet med SVT, tar sin del av ansvaret för dövas rätt till teckenspråk. Jag vill erinra om att regeringen har möjlighet att villkora tillstånden enligt radio- och TV-lagen 3 kap. § 2 punkt 5, att sändningarna utformas så att de blir tillgängliga för funktionshindrade.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga kulturminister Marita Ulvskog om regeringen avser att ställa som villkor att de TV-kanaler som i fortsättningen ges sändningstillstånd även beaktar dövas och hörselskadades rätt till teckenspråksinformation.
Svar på skriftlig fråga 2001/02:9 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:9 om teckenspråksinformation i TV
Kulturminister Marita Ulvskog
Ulla Wester har frågat mig om regeringen avser att ställa som villkor att de TV-kanaler som i fortsättningen ges sändningstillstånd i det digitala marknätet även beaktar dövas och hörselskadades rätt till teckenspråksinformation.
Inledningsvis vill jag redogöra för de krav som regering och riksdag ställer på olika TV-företag i dag när det gäller att göra TV-utbudet tillgängligt för funktionshindrade. De mest långtgående kraven ställs givetvis på Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio. Den proposition om nya riktlinjer för en radio och TV i allmänhetens tjänst som riksdagen fattade beslut om i juni innebär att insatserna för funktionshindrade ska öka under nästa tillståndsperiod. Av propositionen framgår också att andelen textade program ska öka. SVT tilldelas under nästa tillståndsperiod, utöver de ordinarie resurserna, 10 miljoner kronor för särskilda utvecklingsinsatser för att öka programutbudets tillgänglighet för funktionshindrade.
I sändningstillståndet för TV 4 AB finns krav på att göra underhållningsprogram och svensk TV-dramatik tillgängliga för funktionshindrade i minst samma omfattning som 1996. Vidare framgår att verksamheten för funktionshindrade under tillståndsperioden ska utökas i den mån nya tekniska förutsättningar gör detta möjligt inom ramen för oförändrade kostnader.
I dag finns inga krav på exempelvis TV 3 och TV 5 när det gäller att göra TV-utbudet tillgängligt för funktionshindrade. Enligt beslut av Granskningsnämnden för radio och TV är de företag som svarar för innehållet i dessa bolags sändningar etablerade i utlandet och sändningarna omfattas därför inte av svensk jurisdiktion. Konsekvenserna av detta måste givetvis beaktas när tillstånden för sändningar i det digitala marknätet formuleras och beslutas.
Digital-TV-kommittén kommer under hösten att lämna sitt betänkande. När regeringen tagit ställning till kommitténs betänkande kan regeringen komma att återkomma till riksdagen med förslag om vad som i framtiden bör gälla för sändningarna i det digitala marknätet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.