Teckenspråk som val på gymnasiet
Skriftlig fråga 2011/12:494 av Nordell, Lars-Axel (KD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-03-28
- Anmäld
- 2012-03-28
- Besvarad
- 2012-04-04
- Svar anmält
- 2012-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 mars
Fråga
2011/12:494 Teckenspråk som val på gymnasiet
av Lars-Axel Nordell (KD)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
De allra flesta döva och hörselskadade ungdomarna har sedan 1979 kommit till Örebro för sin gymnasieutbildning. Effekterna av detta är påtagliga. I Örebro finns en utbredd acceptans för teckenspråket och många icke-döva runt om i staden kan kommunicera på teckenspråk.
Via de valbara gymnasiekurserna har hörande elever kunnat utveckla ett språk som är det näst största i Örebro kommun. Grupper av hörande och döva har genom språket lärt sig att interagera och kommunicera med varandra. Attityder till ”en annorlunda grupp” har förbättrats genom undervisning och kunskap.
De förändrade reglerna för individuella valet i gymnasiereformen 2011 har kraftigt reducerat möjligheterna för de hörande som önskar läsa teckenspråk, och teckenspråket ingår inte i Moderna språk, i första hand vad gäller yrkesutbildningarna. Under innevarande läsår är det knappt 200 ungdomar som läser kursen ”Teckenspråk för hörande” på de kommunala gymnasierna i Örebro och endast ett fåtal av dessa kommer i fortsättningen att vara berättigade att fortsätta söka dessa kurser. Kommunen tappar en betydande grupp som kan bidra till atmosfären i denna mycket speciella stad.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:
Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att säkerställa möjligheten för hörande att kunna gå teckenspråksutbildning i gymnasiet?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:494 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
Svar på fråga
2011/12:494 Teckenspråk som val på gymnasiet
Utbildningsminister Jan Björklund
Lars-Axel Nordell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa möjligheten att hörande ska kunna gå teckenspråksutbildning i gymnasiet.
Gymnasieskolan är en frivillig skolform där eleverna ska ges möjlighet att välja utbildningsinriktningar efter fallenhet och intresse. Samtidigt är det viktigt att studierna i gymnasieskolan leder till att eleverna bättre kan etablera sig på arbetsmarknaden respektive bli mer framgångsrika i sina studier. Reformeringen av gymnasieskolan har bland annat inneburit att de val som eleven gör i högre grad än vad som tidigare varit fallet ska inriktas mot dessa mål.
Som en följd av detta har möjligheten till programfördjupning förstärkts och det individuella valet omfattar i dag 200 poäng på alla program, i stället för som tidigare 300 poäng. I övrigt har ingen förändring gjorts av det individuella valet. Det finns således fortfarande goda möjligheter att läsa svenskt teckenspråk för hörande inom det individuella valet.
Inom det humanistiska programmet kan svenskt teckenspråk för hörande läsas såväl inom programfördjupningen som inom inriktningen språk.
Jag är således inte beredd att i nuläget vidta åtgärder avseende möjligheterna att läsa teckenspråk i gymnasieskolan.
I sammanhanget kan dock nämnas att allianspartierna, i ett betänkande i utbildningsutskottet (2011/12:UbU17), har kommit överens med oppositionen om att föreslå att riksdagen ska ge regeringen till känna att svenskt teckenspråk bör likställas med moderna språk i fråga om meritpoäng.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.