Tandvård som en del av den allmänna sjukvården
Skriftlig fråga 2020/21:2509 av Gustaf Lantz (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-04-13
- Överlämnad
- 2021-04-14
- Anmäld
- 2021-04-15
- Svarsdatum
- 2021-04-21
- Sista svarsdatum
- 2021-04-21
- Besvarad
- 2021-04-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den svenska sjukvården är i världsklass och bygger på att vård ska ges efter behov. Trots att tänderna är en del av kroppen inkluderas inte tandvården i den allmänna sjukvårdens åtaganden.
Behandling inom svensk tandvård kan i stället innebära stora påfrestningar på patienternas privatekonomi. Många med svag ekonomi väljer även helt bort tandvård. Detta medför att tändernas status i många fall speglar människors socioekonomiska ställning i samhället. Tandhälsan är en klassfråga.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Avser regeringen att vidta några åtgärder för att samhället ska kunna erbjuda tandvård och annan sjukvård under likartade förutsättningar?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2509 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2020/21:2509 av Gustav Lantz (S)
Tandvård som en del av den allmänna sjukvården
Gustav Lantz har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att samhället ska kunna erbjuda tandvård och annan sjukvård under likartade förutsättningar.
Svensk tandvård fungerar bra på många sätt och tandhälsan blir allt bättre på befolkningsnivå. Detta gäller dock inte alla. Det finns systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper och dessa sociala hälsoklyftor syns även när det gäller tandhälsa. Som Gustav Lantz skriver så skiljer sig tandvården från andra välfärdstjänster genom att patienterna betalar en stor del av kostnaden ur egen ficka.
Med anledning av ojämlikheten i tandhälsa tillsatte regeringen en utredning 2018 med syfte att minska skillnaderna i tandhälsa i befolkningen (S2018:02). Utredningen fick även ett tilläggsdirektiv 2020 som innebar att uppdraget utvidgades till att föreslå alternativa modeller för ett nytt eller justerat högkostnadsskydd (S2020:115).
Utredaren överlämnade sitt betänkande den 1 mars 2021 (SOU 2021:8). Betänkandet presenterar ett stort antal förslag om hur tandvårdssystemet kan utvecklas för att bli mer effektivt, jämlikt, förutsägbart och gynna regelbunden och förebyggande tandvård för att bland annat minska den sociala ojämlikheten i tandhälsa.
Betänkande har remitterats och kommer därefter att beredas i Regeringskansliet.
Stockholm den 21 april 2021
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.