Till innehåll på sidan

Takten i vaccineringen mot covid-19

Skriftlig fråga 2020/21:1897 av Marta Obminska (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2021-02-19
Överlämnad
2021-02-19
Anmäld
2021-02-23
Svarsdatum
2021-03-03
Sista svarsdatum
2021-03-03
Besvarad
2021-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Pandemin har pågått i ganska exakt ett år, och vi har varit med om både en första och andra våg samtidigt som risken för en tredje våg är betydande och olika mutationer förekommer på fler och fler platser i Sverige.

Vaccin mot covid-19 framstår alltmer som avgörande för att vi ska kunna öppna upp samhället mer, minska eller ta bort restriktionerna och åter i större utsträckning kunna leva mer som vi gjorde före pandemin. Bland andra professor Matti Sällberg har dessutom uttalat att han tror att vi kommer att behöva vaccinet i tio år framöver och vaccineras om och om igen.

En månad med pandemin påverkar bruttonationalprodukten med så mycket som 20–25 miljarder kronor i månaden. Det har Riksbanken kommit fram till genom att jämföra sin prognos före pandemin med faktiskt utfall.

Målet, enligt regeringen och vaccinsamordnaren Richard Bergström, är fortfarande att alla över 18 år och de som är under 18 år i riskgrupp ska vara vaccinerade vid halvårsskiftet. Detta trots ändrade, försenade och kraftigt minskade leveranser av vaccin från ett flertal tillverkare. Men statsminister Stefan Löfven har nyligen även sagt att vaccineringen kanske ändå tar längre tid, och socialminister Lena Hallengren lade själv till en brasklapp om leveranserna.

Dessutom har väsentlig information från den centrala till den regionala nivån varit sen och flera gånger gått ut i medierna innan den nått regionerna. Regionerna har dessutom ordnat extra personal och lokaler samt informerat allmänheten i enlighet med den information de tidigare hade fått.

Enligt siffror från danska Statens Serum Institut i början på februari hade 3,54 procent av Danmarks befolkning tagit den första vaccindosen. 2,68 procent av befolkningen hade även tagit den andra dosen och är färdigvaccinerade. Hela 58,8 procent av israelerna har fått sin första spruta, enligt Dagens Nyheter.

Motsvarande siffror från Folkhälsomyndigheten är 4,04 procent beträffande den första vaccindosen, men endast 1,24 procent som fått båda doserna och är färdigvaccinerade. Detta samtidigt som drygt tre av fyra dödsfall i Norden registrerats i Sverige. Enligt Worldometers har Sverige 1 220 döda per 1 000 000 invånare. Motsvarande siffror för Norge och Danmark är 109 respektive 391 samt 108 för Finland. De nordiska länderna påminner i stor utsträckning om varandra, men när det gäller covid-19, smittspridningen och dödsfallen så utmärker sig Sverige på ett negativt sätt.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:

 

Hur planerar ministern att öka takten i den viktiga vaccineringen mot covid-19 i Sverige, och vilka konkreta åtgärder avser hon att vidta för detta?

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.