tågförseningar på sträckan Uppsala-Stockhom
Skriftlig fråga 2001/02:1337 av Stenmark, Rigmor (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-13
- Besvarad
- 2002-06-19
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1337
av Rigmor Stenmark (c) till näringsminister Björn Rosengren om tågförseningar på sträckan Uppsala@StockhomInget lok eller ett bristfälligt lok, vagnfel, signalfel, växelfel, inställda tåg, inga sittplatser @ listan kan göras hur lång som helst med alla tänkbara ursäkter till pendlarna mellan Uppsala@Stockholm. Nu börjar tålamodet tryta. "Antingen får man lämna stan eller söka jobb någon annanstans" är en alltför vanlig kommentar. "Jag funderar på att sluta åka tåg och ta bilen i stället" är en annan pendlares åsikt.
Tågförseningarna på sträckan har ökat med 55 % på ett år. Det här är inte acceptabelt. Jag har tidigare haft en interpellationsdebatt med näringsministern i denna fråga där näringsministern lovade att ta upp den besvärliga situationen direkt med SJ. I ett brev senare meddelade även näringsministern förtjänstfullt att samtalet ägt rum med berörda parter och förbättringar utlovades. Men tyvärr: Inget tycks ha hänt. Nu måste något radikalt göras eftersom bra kommunikationer är en förutsättning för att pendlandet mellan bostad och arbete ska fungera.
Min fråga till näringsministern:
Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att åstadkomma nödvändiga förbättringar för pendlare mellan Uppsala och Stockholm?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1337 besvarad av
den 19 juni
Svar på fråga 2001/02:1337 om tågförseningar på sträckan Uppsala-Stockholm
Näringsminister Björn Rosengren
Rigmor Stenmark har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar att vidta för att åstadkomma nödvändiga förbättringar för pendlare mellan Uppsala och Stockholm.
Tågresandet och därmed utnyttjandet av infrastruktur och fordon har ökat kraftigt de senaste åren. Detta innebär att järnvägssystemet i vissa delar utnyttjas maximalt, vilket i sin tur leder till att känsligheten för störningar ökar. Sträckan Stockholm@Uppsala är ett exempel där tågtrafiken bitvis är mycket intensiv.
För att kunna möta den ökade efterfrågan på infrastruktur lade regeringen i oktober 2001 fram en proposition där 138 miljarder avsätts för investeringar och underhåll av järnvägsnätet. Detta innebär bl.a. att flaskhalsar och kapacitetsproblem kan byggas bort och eftersatt underhåll av infrastrukturen kan börja tas igen. Utöver detta har regeringen tillsatt en utredning, Järnvägsutredningen, som ska se över myndighetsstrukturen, ansvarsfördelningen och lagstiftningen inom sektorn i syfte att öka effektiviteten och höja kvaliteten. Denna utredning ska bl.a. ha utgångspunkt i konsumentperspektivet.
Jag delar Rigmor Stenmarks uppfattning att förseningarna på sträckan Uppsala@Stockholm är otillfredsställande. Utöver regeringens långsiktiga åtgärder kring järnvägssektorn, som jag redovisat ovan, har jag därför även informerat mig om vilka åtgärder SJ har vidtagit för att snarast komma till rätta med problemen kring Uppsalapendeln.
Uppsalapendeln är en av de viktigaste och mest frekventa linjerna i SJ:s utbud. Förseningarna beror såväl på brister i infrastrukturen som Banverket ansvarar för, såsom signalfel, spårledningsfel och växelfel, som på brister inom SJ:s egen verksamhet. En väsentlig orsak till förseningarna är att bolaget utnyttjat i princip hela vagnparken på grund av den stora efterfrågan. Genom inhyrning av tåg kommer ytterligare resurser sättas i trafik under slutet av augusti månad i år. Sammantaget så bedömer man från SJ:s sida att fordonssituationen är tillfredställande fr.o.m. juli månad.
En snäv tågplan med liten buffert för återhämtning vid störningar är huvudorsaken till att SJ har ställt in tåg på sträckan Uppsala@Stockholm. Problemet med den snäva tågplanen kommer att rättas till genom att en ny tågplan tas i drift den 16 juni 2002.
Enligt vad jag erfar är SJ medvetet om bristerna inom verksamheten och fokuserar nu ytterligare arbetet på att åtgärda brister inom hela produktionskedjan med egna resurser och tillsammans med sina underleverantörer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.