Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

systematisk förstörelse av kulturminnesmärken i Turkiet

Skriftlig fråga 2000/01:1315 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-05-31
Anmäld
2001-06-06
Besvarad
2001-06-13

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 maj

Fråga 2000/01:1315

 av Murad Artin (v) till kulturminister Marita Ulvskog om systematisk förstörelse av kulturminnesmärken i Turkiet

Sedan flera år pågår en systematisk förstörelse av assyriska/syrianska och kaldéiska kulturminnesmärken i Turkiet. Kyrkor och kloster, ett flertal över 1 000 år gamla, har förstörts eller omvandlats till moskéer, ladugårdar och lagerlokaler. Detta värdefulla kulturarv är inte bara en fråga för assyrier/syrianer och kaldéer eller enbart för den turkiska regeringen.

Det handlar om ett kulturellt arvegods som tillhör hela mänskligheten. Vad det handlar om är oerhörd respektlöshet och ett egenmäktigt handlande. Den turkiska regeringen som erhållit status av kandidatland i EU och önskar medlemskap i unionen måste rimligen upphöra med en så turkchauvinistisk kulturpolitik att den i princip kan sägas vara av samma skrot och korn som den talibanerna för i Afghanistan.

Jag vill fråga kulturministern:

Vad avser kulturministern att göra för att hejda förstörelsen av det assyriska/syrianska och kaldíska kulturarvet i Turkiet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1315 besvarad av

den 13 juni

Svar på fråga 2000/01:1315 om systematisk förstörelse av kulturminnesmärken i Turkiet

Kulturminister Marita Ulvskog

Murad Artin har frågat mig vad jag avser att göra för att hejda förstörelsen av det assyriska/syrianska och kaldéiska kulturarvet i Turkiet.

Förstörelse av kulturarv pågår på flera håll i världen av regimer som vill undertrycka olika etniska gruppers kulturella identitet och yttrandefrihet. Att på detta sätt hindra utövandet av mänskliga rättigheter är enligt min mening fullständigt oacceptabelt.

Alla länder, inte minst de som är demokratier, har att arbeta för att skydda kulturarvet genom internationella avtal och överenskommelser, praktiskt arbete i internationella organisationer som Unesco och Europarådet, opinionsbildning etc. För att det ska vara möjligt att agera i ett enskilt fall när kulturarvet befaras vara hotat, krävs en redovisning av sakförhållanden som av naturliga skäl kan vara svår att åstadkomma i länder som inte tillåter fri information.

I Turkiets partnerskapsdokument, som innehåller de prioriteringar EU anser att den turkiska regeringen bör göra i sitt arbete med att uppfylla Köpenhamnskriterierna, anges bl.a. krav som kan förbättra situationen för religiösa minoriteter, inte minst i sydöstra Turkiet. Det är krav på ekonomisk och social utveckling av sydöstra Turkiet, större möjligheter att åtnjuta religionsfrihet, ratificering av FN-konventioner, avskaffande av undantagstillståndet i sydöstra Turkiet och avskaffandet av legala hinder mot utnyttjande av kulturella rättigheter. Uppfyllande av dessa prioriteringar utgör några av förutsättningarna för att medlemskapsförhandlingar ska kunna inledas och för ett kommande medlemskap i EU.

Turkiet har att följa internationella överenskommelser som gäller mänskliga rättigheter, demokrati och skydd av kulturarvet. Åtgärder som står i strid mot dessa överenskommelser kan inte accepteras. Turkiets strävan efter medlemskap i Europeiska unionen ger anledning att ställa krav på full insyn i hur detta land tar till vara olika folkgruppers kulturarv. Jag avser att verka för att sådana krav ställs i samband med behandlingen av Turkiets ansökan om EU-medlemskap.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.