Sveriges välståndsutveckling
Skriftlig fråga 1998/99:146 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-03
- Anmäld
- 1998-12-07
- Besvarad
- 1998-12-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 december
När statsrådet Sahlin nyligen besökte Örebro ville hon enligt tidningsuppgifter byta perspektiv och vända på resonemanget om att Sverige halkat efter övriga Europa i ekonomisk utveckling. "Varför inte i stället glädja sig åt att de kommit i fatt oss som hade ett så stort försprång efter andra världskriget", menade hon.
Det är svårt att dela statsrådets glädje över Sveriges eftersläpning. För det första därför att övriga västeuropeiska länder inte bara är i kapp Sverige - de är i regel förbi. Sverige hör till de mindre rika länderna i EU. Sverige är för första gången i historien Nordens fattigaste land. För det andra därför att länderna i Västeuropa inte kommit i kapp Sverige enbart därför att de haft en framgångsrik utveckling. Förklaringen är också att det gått riktigt dåligt för Sverige under en rad år. Det är denna försämrade ekonomiska utveckling som människor känner av i form av arbetslöshet och pressade privatekonomier. Visst är det viktigt att byta perspektiv ibland. I all synnerhet gäller detta för den socialdemokrati som genom bristande förståelse för företagandets förutsättningar begränsat landets ekonomiska växtkraft. Ett välkommet perspektivbyte vore om regeringen tog som sin huvuduppgift att skapa förutsättningar för växande välstånd, i stället för att enögt ägna sig åt att fördela landets redan existerande resurser.
Vilka delar av regeringens näringspolitik avser statsrådet Sahlin att ompröva för att förbättra Sveriges välståndsutveckling?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:146 besvarad av
- Statsrådet Mona Sahlin
den 9 december
Sven Tolgfors har frågat mig vilka delar av regeringens näringspolitik som jag tänker ompröva för att förbättra Sveriges välståndsutveckling.
Att få ett Sverige som växer är ett av regeringens prioriterade områden, Med offentliga finanser i balans, låg inflation och låga räntor är de allmänna betingelserna för en högre tillväxt framöver goda. Vi ser redan att sysselsättningen ökat med 102 000 under det senaste året. Samtidigt har den öppna arbetslösheten minskat från 6,8 % till 5,6 %, en minskning med 47 000 personer. Man får gå tillbaka till årsskiftet 1992/93 för att observera samma nivå på de öppet arbetslösa. Det svåra men lyckosamma arbetet med budgetsaneringen under förra mandatperioden lade grunden för den positiva sysselsättningsutvecklingen.
Nu skall vi gå vidare. Det nya integrerade näringsdepartementet är ett led i tillväxtarbetet. Det nya näringsdepartementet förfogar över näringspolitiken, energipolitiken, regionalpolitiken, konkurrenspolitiken, infrastruktur- och kommunikationspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och forskningspolitiken. Företagens villkor påverkas dock även av andra politikområden, t.ex. utbildnings- och handelspolitiken. Det är därför viktigt med en helhetssyn i tillväxtarbetet.
En viktig del i strategin för att få fler och växande företag är att undanröja hinder. En ny funktion skall ha som enda uppgift arbeta med regelförenklingar. Arbetet med de regionala tillväxtavtalet innebär att de regionalpolitiska resurserna kommer att utnyttjas effektivare. I en tid där kraven på kompetens och omställning blir allt viktigare är det av central betydelse att finna effektiva system för kompetensförsörjningen och det "livslånga lärandet". En reformering av arbetsmarknads- och skattepolitiken kan bli aktuell.
Redan i vår kommer vi därför att presentera en samlad strategi för tillväxt och ökad sysselsättning. Vi måste förstärka den positiva trenden och bryta ökningen av varsel som vi nu noterar som en följd av den lägre tillväxten i världsekonomin. Svaret på Sten Tolgfors fråga är kortfattat att regeringen kommer i vår att lägga fram grunden för en samlad tillväxtpolitik som kommer att följas upp årligen i samband med budgetarbetet. Tillväxtarbetet måste ses som en process som ständigt utvecklas. Regeringen kommer därför att löpande lägga fram förslag på ytterligare åtgärder för att främja tillväxten och sysselsättningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.