Sveriges uteblivna tillväxt
Skriftlig fråga 2018/19:370 av Tobias Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-03-07
- Överlämnad
- 2019-03-08
- Anmäld
- 2019-03-12
- Svarsdatum
- 2019-03-20
- Sista svarsdatum
- 2019-03-20
- Besvarad
- 2019-03-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
EU-kommissionen bedömer i sin ekonomiska vinterprognos att Sverige kommer att ha den tredje lägsta tillväxten i hela EU under 2019 och 2020. En låg prognostiserad tillväxt som bör ses i ljuset av Sveriges rekordsvaga bnp-tillväxt per capita under 2018.
Sverigedemokraterna ser allvarligt på denna utveckling och förhoppningsvis gör även den nytillträdda regeringen det.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad är ministerns förklaringar till de senaste årens låga tillväxt, och vilka åtgärder avses att vidtas?
Svar på skriftlig fråga 2018/19:370 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2019/00824/E1
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2018/19:370 av Tobias Andersson (SD)
Sveriges uteblivna tillväxt
Tobias Andersson har frågat mig om vilka mina förklaringar är till de senaste årens låga tillväxt, och vilka åtgärder som avses att vidtas?
Till att börja med kan det konstateras att BNP-tillväxten i Sverige varit hög i ett internationellt perspektiv de senaste åren, inte minst 2018 avslutades med en mycket stark BNP-tillväxt. Flera bedömare, däribland Europeiska kommissionen, konstaterar att svensk ekonomi har varit stark under en längre tid. Arbetslösheten har minskat stadigt samtidigt som arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad har ökat till de högsta nivåerna sedan början av 1990-talet.
Resursutnyttjandet i Sverige bedöms vara högre än normalt i nuläget. I januariavtalet finns en lång rad förslag för att bibehålla en stark tillväxt i ekonomin och för ökad sysselsättning, till exempel integrationsår, kunskapslyft, etableringsjobb och ytterligare 20 välfärdsmiljarder till kommuner och landsting. Sammantaget bedöms regeringens reformer bidra till en varaktigt högre sysselsättning, produktivitet och BNP per capita.
Stockholm den 20 mars 2019
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.