Sveriges självförsörjningsgrad

Skriftlig fråga 2021/22:358 av Caroline Nordengrip (SD)

till Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Att utrikes födda medborgare i Sverige ska uppnå sysselsättning och ekonomisk självständighet ses som en viktig del av integrationspolitiken. Trots att regeringen lagt omfattande resurser tar det i många fall lång tid att komma in på arbetsmarknaden och att uppnå självförsörjning.

I rapporten Grad av självförsörjning beroende på ursprung, utbildning och vistelsetid i Sverige, som har publicerats vid Entreprenörskapsforum, mäts självförsörjning som skillnaden mellan inbetalade inkomstskatter och erhållna bidrag och andra sociala transfereringar. Om skillnaden är positiv är skattebidraget större än erhållna transfereringar medan ett negativt värde innebär att man erhåller mer i bidrag än man betalar i skatt. Är skillnaden noll anses man vara självförsörjande.

Analysen visar att skillnaderna i självförsörjningsgrad mellan olika grupper är betydande. I genomsnitt var 63 procent av inrikes födda i åldern 20 till 70 år självförsörjande 2016. Motsvarande siffra för individer födda i andra västländer var 47 procent och för individer födda utanför västvärlden var endast 27 procent självförsörjande.

En fallande andel självförsörjande ökar de offentliga utgifterna, vilket på sikt kan hota den svenska välfärdsmodellen.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknadsminister Eva Nordmark:

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att öka andelen utlandsfödda som är självförsörjande?