Sveriges och EU:s hållning gentemot den islamiska republiken Iran
Skriftlig fråga 2020/21:1046 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-12-16
- Överlämnad
- 2020-12-16
- Anmäld
- 2020-12-17
- Svarsdatum
- 2020-12-30
- Sista svarsdatum
- 2020-12-30
- Besvarad
- 2020-12-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Ann Linde (S)
Förtrycket i den islamiska republiken Iran har återigen tydliggjorts för omvärlden under senare tid. Det gäller inte minst den brutala avrättningen av Ruhollah Zam den 12 december, som nu kraftfullt fördömts av EU. Därtill den brutala avrättningen tidigare i höst av den kände brottaren Navid Afkari; även denna avrättning fördömdes kraftfullt av omvärlden.
Teherans människorättsbrott fortgår. Så också dess hot mot omvärlden. Trotsandet av regelverket i JCPOA och därtill nedskjutningen av PS752 samt det efterföljande försöket till mörkläggning tydliggör vilken typ av regim omvärlden har att förhålla sig till.
Beslutet från flera länder att ej delta i Europe-Iran Business Forum samt att tillställningen ställdes in var ett viktigt steg för att markera mot regimen i Teheran.
Ett stort engagemang finns nu i Sverige och omvärlden för den i Iran fängslade svensken Ahmadreza Djalali, som hotas av dödsstraff.
Med anledning av vad detta vill jag fråga utrikesminister Ann Linde:
Avser ministern att verka för en omprövning av den svenska Iranpolitiken med beaktande av behovet av en robust och tydlig EU-linje i frågan?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1046 besvarad av Utrikesminister Ann Linde (S)
Svar på frågorna 2020/21:1046 av Hans Wallmark (M) Sveriges och EU:s hållning gentemot den islamska republiken Iran och fråga 2020/21:1060 av Boriana Åberg (M) Irans brott mot mänskliga rättigheter
Hans Wallmark har frågat mig om jag avser att verka för en omprövning av den svenska Iranpolitiken med beaktande av behovet av en robust och tydlig EU-linje i frågan. Boriana Åberg har frågat mig om jag avser att agera på något sätt med anledningen av situationen för mänskliga rättigheter i Iran. Jag besvarar frågorna samlat.
Som tidigare framförts i svar på flera riksdagsfrågor - bl. a. 44, 50, 142, 273, 325 och 549 under nuvarande riksdagsår - är läget vad gäller de mänskliga rättigheterna i Iran fortsatt mycket allvarligt. UD:s rapport om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, som publicerades i december 2019, visar tydligt på de allvarliga brister som finns.
Sverige tar upp situationen för mänskliga rättigheter på alla nivåer i våra kontakter med Iran. Detta gäller inte minst den omfattande tillämpningen av dödsstraffet, diskrimineringen av kvinnor och flickor och den svåra situationen för människorättsförsvarare i landet.
Sverige, liksom övriga EU, fördömer tillämpningen av dödsstraff i alla dess former. Dödstraffet är ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som inte har någon plats i en modern rättsordning. EU är en drivande aktör i arbetet för avskaffande av dödsstraff och Sverige tar en aktiv del i EU:s arbete. Både Hans Wallmark och Boriana Åberg lyfter fram avrättningen av journalisten Ruhollah Zam den 12 december. Liksom vid avrättningen av brottaren Navid Afkari i september, fördömde såväl jag som EU dessa avrättningar i starka ordalag.
Det är för regeringen av största vikt att EU även fortsatt har en enad inställning till Iran, inklusive avseende mänskliga rättigheter. Jag har vid EU:s utrikesministermöten föreslagit att ett regionalt EU-sändebud utses för Gulfen, inklusive Iran. Sverige har även argumenterat för att en EU-delegation upprättas i Teheran. Det skulle göra dialogen mellan EU och Iran, om bland annat mänskliga rättigheter, mer effektiv.
Sverige stödjer alla de ansträngningar som görs av EU och E3 (Frankrike, Tyskland och Storbritannien) för att bevara den kärntekniska överenskommelsen med Iran, JCPOA. Lika centralt är att IAEA:s inspektionsverksamhet kan fortsätta oinskränkt. Iran måste återgå till att fullt ut efterleva överenskommelsen. Detta har Sverige och resten av EU framfört med all tydlighet.
Det kommer för Sverige även fortsatt vara viktigt att systematiskt och löpande arbeta med ett brett spektrum av Iran-relaterade frågor genom ett enat EU. Sverige kommer naturligtvis också fortsätta att på ett uppriktigt sätt regelbundet ta upp mänskliga rättigheter, JCPOA, Irans regionala roll och andra frågor av intresse i vår bilaterala dialog med Iran.
Stockholm den 30 december 2020
Ann Linde
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.