Sveriges krislagstiftning
Skriftlig fråga 2021/22:1182 av Alexandra Anstrell (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-01
- Överlämnad
- 2022-03-02
- Anmäld
- 2022-03-03
- Svarsdatum
- 2022-03-09
- Sista svarsdatum
- 2022-03-09
- Besvarad
- 2022-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Häromdagen vaknade vi till att Ryssland hade inlett krig mot Ukraina, och regeringen stod då handfallen vad gäller stöd till det krigsdrabbade Ukraina. Först samma dag gav statsministern försvarsministern i uppdrag att se över vad vi i Sverige skulle kunna skicka till Ukraina.
Putin har flyttat fram sina positioner vid Ukrainas gräns under en längre tid. Här borde regeringen ha agerat mer proaktivt och arbetat utifrån ett värsta tänkbara scenario. I medierna i dag rapporteras om börser som rasar och oljepriser som rusar. Vår omvärld förändras dramatiskt, och detta kan leda till kris också i Sverige. Vi har i dag bra lagar för att hantera händelse av krig men faktiskt inte när det gäller händelse av kris.
Jag vill därför fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
Avser ministern och regeringen att analysera lagstiftningen i avsikt att initiera eventuell ny lagstiftning för att Sverige bättre ska kunna hantera händelser i kris?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1182 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:1182 av Alexandra Anstrell (M)
Sveriges krislagstiftning
Alexandra Anstrell har frågat mig om jag och regeringen avser att analysera lagstiftningen i avsikt att initiera eventuell ny lagstiftning för att Sverige bättre ska kunna hantera händelser i kris.
Regeringen genomför den största satsningen på krisberedskap och det civila försvaret i modern tid för att stärka vår förmåga att hantera kriser. Behovet av att ytterligare stärka och utveckla krisberedskapen har tydliggjorts under de senaste åren. Det har handlat om bl.a. skogsbränder, översvämningar, it-attacker och självklart också pandemin. Lärdomar och erfarenheter från kriser ger värdefull kunskap, inte minst i fråga om behovet av författningsändringar.
Regeringen har initierat flera utredningar som på olika sätt tar sikte på att stärka Sveriges samlade förmåga att hantera kriser. En parlamentarisk sammansatt kommitté har fått i uppdrag att bedöma bl.a. om det finns ett behov av att utvidga regeringens normgivningskompetens i allvarliga fredstida kriser. Det har tillsatts en utredning som ska analysera och föreslå en funktion med ansvar för nationell samordning av försörjningsberedskap. Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap överlämnade nyligen sitt betänkande om hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Det pågår också ett arbete i Justitiedepartementet med en ny myndighetsstruktur för beredskapsarbetet som utgår från de förslag som lämnades i utredningen Struktur för ökad motståndskraft.
Ovan nämnda utredningar är endast några exempel på initiativ som regeringen har tagit för att, bl.a. genom författningsändringar, stärka Sveriges krisberedskap. Behovet av fortsatta författningsändringar och ytterligare utredningar analyseras löpande.
Stockholm den 8 mars 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.