Sveriges konkurrenskraft
Skriftlig fråga 1997/98:671 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-23
- Anmäld
- 1998-04-27
- Besvarad
- 1998-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
För fjärde året i rad tappar Sverige mark i det ansedda schweiziska institutet IMD:s undersökning över konkurrenskraften i 46 av världens länder. Sedan 1993 har Sverige rasat från 9:e till 17:e plats i IMD:s undersökningar. Vi återfinns nu strax efter snabbväxande Taiwan.
Sveriges svagaste områden återfinns i den politiskt kontrollerade delen av samhället. Vad gäller skattetryck hamnar Sverige t.ex. på näst sista plats bland de undersökta länderna. Vad gäller värderingar i samhället har Sverige bara fem länder efter sig i samma underökning.
Bristande förutsättningarna för företagande och kunskapsutveckling ligger bakom det faktum att Sverige sedan 1970 har fallit från tredje till 18 plats i industriländernas välståndsliga. Sverige är nu, efter att ha passerats också av Finland, Nordens fattigaste land. Den svenska ekonomin växer långsammast i Norden och långsammare än i genomsnittet av EU-länderna.
Ett av våra svagaste områden är arbetsmarknaden, som är en av världens mest reglerade. Av 53 nyligen undersökta länder i en annan mätning ligger Sverige på plats 41 vad gäller arbetsmarknadens funktionssätt. Det är oroande att Sverige enligt en rad internationella undersökningar fortsätter att förlora i konkurrenskraft.
Vad avser näringsministern göra för att stärka det svenska samhällets och ekonomins konkurrenskraft?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:671 besvarad av , ()
- Näringsminister Anders Sundström
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser att göra för att stärka det svenska samhällets och ekonomins konkurrenskraft. Sten Tolgfors pekar på att Sveriges position på det schweiziska managementinstitutet IMD:s rankinglista över konkurrenskraften försämrats från en nionde plats 1993 till en sjuttonde plats i den senast publicerade undersökningen.
Undersökningar av det här slaget är en återspegling av det frågande institutets inriktning och synsätt - i detta fall ett managementinstitut. Denna typ av undersökningar utgår i allmänhet från ett arbetsgivarperspektiv och får lätt karaktären av en partsinlaga där endast den undersökande organisationens värderingar kommer till uttryck.
IMD pekar i sitt pressmeddelande på att jämförelsevis svag tillväxt och ett "skadligt" skattesystem har fått några företag att flytta tillgångar utomlands. Underlagsmaterialet visar att Sverige stärkt positionerna under rubrikerna inhemsk ekonomi och finanssektor. Samtidigt presterar vi fortfarande bland de bästa vad gäller infrastruktur och ledarskap samt går från plats 21 till plats 15 vad gäller vetenskap och teknik.
Den svenska ekonomin har under den senaste mandatperioden gått igenom ett stålbad för att komma på rätt kurs igen, vilket IMD mycket riktigt noterar och krediterar oss för. Nu, med en budget i balans och med ett handelsöverskott som hjälper till att fortsätta saneringen av statsskulden, går vi vidare med strukturella åtgärder som fortsätter att lägga grunden för långsiktigt uthållig tillväxt och ökad sysselsättning. I vårpropositionen presenterades satsningar bl.a. inom områdena kunskap och kompetens, informationsteknik och ekologisk omställning. Vi får inte glömma att det är ökad välfärd som är anledningen till att vi har mål för konkurrenskraft och tillväxt. Att hamna på en eller annan plats på en rankinglista är till föga hjälp när det gäller att nå dessa mål. Det är emellertid viktigt att följa utvecklingen i andra länder. Det finns mycket vi kan lära och låta oss inspireras av.
Utbudet av kompetent arbetskraft är en av kärnfrågorna för att bibehålla goda villkor för både stora och små företag. Vi satsar därför på utbildning och kompetensutveckling på flera plan. Universitet och högskolor får fler utbildningsplatser. Speciella satsningar görs på IT-utbildningar och distansutbildning, vuxna får genom kunskapslyftet möjlighet att komplettera sin grundutbildning. Gymnasieskolan kvalitetsutvecklas och det pågår ett partsgemensamt arbete för att studera möjligheterna till stimulans av kompetensutbildning i arbetslivet.
När det gäller de mindre företagens villkor pågår ett arbete med att se över deras möjlighet till kompetensförsörjning, att rensa i regelfloran samt att underlätta för företagande på andra sätt.
En effektiv inhemsk konkurrens är en förutsättning för ett nödvändigt omvandlingstryck i ekonomin. Regeringen arbetar ständigt för att säkerställa ett sunt konkurrenstryck till gagn för såväl konsumenter som för näringslivets utveckling. Bl.a. har vi nyligen inrättat ett konkurrensråd i syfte att undanröja och undvika konkurrenssnedvridningar mellan privat och offentlig sektor.
Genom Program för regional näringspolitik och särskilda regionalpolitiska åtgärder kommer en rad konkreta insatser att göras för att stärka det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft. Bl.a. planeras särskilda insatser för att underlätta för de mindre företagen att exportera och för att stärka deras kompetens. Beslut har redan fattats om att satsa 1,5 miljoner på ett Internetbaserat informationssystem för småföretagen, en myndighetslänk inom ramen för Smelinkkonceptet, i syfte att tillhandahålla kvalitetssäkrad information till små och medelstora företags behov. Andra viktiga insatser kommer att göras i syfte att främja utländska investeringar i Sverige för att stimulera inflödet av kapital och kompetens.
Detta och andra satsningar på att löpande förbättra näringslivets ramvillkor kommer att stärka Sveriges konkurrenskraft oavsett om det kommer till uttryck i den här typen av undersökningar eller inte.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.