Sveriges beroendeställning till Kina avseende vindkraft
Skriftlig fråga 2021/22:1585 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-05-12
- Överlämnad
- 2022-05-16
- Anmäld
- 2022-05-17
- Svarsdatum
- 2022-05-25
- Sista svarsdatum
- 2022-05-25
- Besvarad
- 2022-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
För att vi bättre ska stå rustade vid kommande krig och kriser behöver Sverige öka sin självförsörjningsgrad, och det rejält. Coronakrisen har gett en tydlig bild av bristerna inom svensk beredskap, men det är inte första gången vi varnas. Skogsbränder och extremväder har tidigare visat på problem, och nu märks det också tydligt hur vi påverkas av kriget i Ukraina.
På hemmaplan har det visat sig att andelen utländska ägare av svensk vindkraft har närapå fördubblats på bara några få år. Den enskilt största ägaren är kinesiska staten, enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi; det är minst sagt bekymmersamt. Vår elförsörjning ska inte vara beroende av vare sig rysk olja och gas eller kinesiskt inflytande över vindkraften.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta så att Sverige inte ska befinna sig i beroendeställning till Kina när det gäller vindkraft?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1585 besvarad av Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)
Svar på fråga 2021/22:1585 av Marléne Lund Kopparklint (M)
Sveriges beroendeställning till Kina avseende vindkraft
Marléne Lund Kopparklint har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta så att Sverige inte ska befinna sig i beroendeställning till Kina när det gäller vindkraft.
Sverige har en öppen ekonomi med stark betoning på frihandel och utländska investeringar tillför kapital, kunskap och kompetens som är av stor betydelse för det svenska samhället. Samtidigt är regeringen väl medveten om de säkerhetsrisker som utländska investeringar inom vissa verksamheter, såsom kritisk infrastruktur, kan medföra. Enligt Säkerhetspolisen är strategiska uppköp och investeringar i svenska företag ett av de sätt som främmande makt använder sig av för att uppnå strategiska fördelar.
Säkerhetsfrågor står högt upp på regeringens agenda och regeringen har redan tagit en rad initiativ för att minska risken för oönskade utländska direktinvesteringar inom verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet och annan verksamhet som behövs för att säkerställa särskilt viktiga samhällsfunktioner. Sedan den 1 januari 2021 gäller reglerna i säkerhetsskyddslagen (2018:585) även överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Därmed har bestämmelserna skärpts så att det numer är möjligt att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet.
I den utredning om ett system för granskning av utländska direktinvesteringar som redovisades i november 2021 och som därefter remitterats föreslås bland annat att investeringar i energiinfrastruktur ska omfattas av ett granskningssystem. Förslaget bereds nu i Regeringskansliet.
Riksdagen har den 18 maj 2022 beslutat om en ändring av ellagen med innebörden att driften av elnät ska utföras i Sverige. Bestämmelsen träder i kraft den 1 juli 2022.
Regeringen arbetar ständigt med att förstärka och förbättra det redan starka skydd som finns mot aktörer vars verksamhet kan utgöra en säkerhetsrisk för det svenska samhället.
Stockholm den 25 maj 2022
Khashayar Farmanbar
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.