Till innehåll på sidan

Sveriges arbete i FN för hbtq-personers rättigheter

Skriftlig fråga 2014/15:58 av Birgitta Ohlsson (FP)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2014-11-12
Överlämnad
2014-11-13
Anmäld
2014-11-14
Sista svarsdatum
2014-11-19
Svarsdatum
2014-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Kränkningar av och fördomar mot hbtq-personer förekommer i stora delar av världen, och i ett åttiotal länder är homosexualitet förbjudet. Frågan är kontroversiell och det finns ett stort motstånd bland vissa stater att diskutera frågan ur ett människorättsperspektiv.

Därför var det en historisk framgång för arbetet med hbtq-personers rättigheter när FN:s råd för mänskliga rättigheter i juni 2011 kunde anta en resolution som fördömde våld mot och kränkningar av hbtq-personer. Det var ett arbete som den dåvarande svenska regeringen drev på hårt. Högkommissarien för mänskliga rättigheter lade i december 2011 fram sin första rapport om hbtq-personers villkor i enlighet med resolutionen.

Mot bakgrund av ovan vill jag ställa följande fråga till utrikesministern:

Avser utrikesministern att väcka frågan om en specialrapportör inom FN för hbtq-frågor?

Svar på skriftlig fråga 2014/15:58 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister

Utrikesdepartementet

Utrikesministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2014/15:58 av Birgitta Ohlsson (FP) Sveriges arbete i FN för hbtq-personers rättigheter

Birgitta Ohlsson har frågat mig om jag avser att väcka frågan om en specialrapportör inom FN för hbtq-frågor.

Först och främst vill jag slå fast att hbtq-personers rättigheter är mänskliga rättigheter. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet strider mot grundläggande principer om alla människors lika värde och rättigheter. Detta är en central fråga om mänskliga rättigheter och en prioritet för regeringen.

Vi ser idag en blandad utveckling i hbtq-frågan på den internationella arenan. Framsteg varvas med tillbakagång. Ett arbete för att stärka hbtq-personers rättigheter pågår i flera internationella forum, inte minst FN, EU och Europarådet. FN:s råd för mänskliga rättigheter antog i september i år en hbt-resolution för andra gången någonsin, med starkare stöd än tidigare (2011).

Samtidigt är hbtq-frågan kontroversiell och splittrar ofta det internationella samfundet. I flera länder införs diskriminerande lagstiftning och situationen för enskilda individer blir allt svårare, även för MR-försvarare och civila samhället som vågar stå upp för hbtq-personers rättigheter.

Den svenska politiken för att främja hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter ligger fast. Sverige kommer att vara fortsatt aktiv i hbtq-frågan i nära samverkan med civila samhället. I detta sammanhang diskuteras även frågan om en specialrapportör för hbtq-frågor.

Stockholm den 21 november 2014

Margot Wallström

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.