Sverige och utarmat uran i vapen

Skriftlig fråga 2007/08:479 av Sachet, Ameer (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-12-13
Anmäld
2007-12-13
Besvarad
2007-12-19
Svar anmält
2007-12-19

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 december

Fråga

2007/08:479 Sverige och utarmat uran i vapen

av Ameer Sachet (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Den 1 november i år ägde en omröstning rum i FN:s generalförsamlings första kommitté om ett resolutionsförslag angående vapen med utarmat uran, DU-vapen – DU står för depleted uranium. I resolutionsförslaget uppmanas FN:s generalsekreterare att från medlemsstaterna och relevanta internationella organisationer begära synpunkter på DU-vapnens effekter på människor och miljö. Han uppmanas också att inkomma med en rapport till generalförsamlingen om dessa effekter. 122 stater röstade för detta förslag, 6 stater röstade emot och 35 stater, däribland Sverige, lade ned sin röst.

DU-vapen är starkt kemiskt giftiga och radioaktiva. De är pansarbrytande och har använts av USA sedan 1991, framför allt i Irak. DU-vapen innebär en stor fara för miljö och människor, såväl civilbefolkning som soldater. Vapnen uppfyller alla kriterier för förbjudna vapen såsom fastslagits i internationella konventioner och i avtal. EU-parlamentet har fyra gånger röstat för ett förbud mot DU-vapen. FN:s kommission för mänskliga rättigheter har uttalat sitt fördömande. Belgien har nyligen antagit en lag som förbjuder produktion, innehav, export och användande av vapnen.

Sverige har sedan gammalt ett synnerligen gott anseende när det gäller nedrustningsfrågor och har nu chansen att också i denna fråga ansluta sig till de länder som tar nedrustning på allvar. Vid generalförsamlingens möte den 4 december tillhörde åter Sverige de stater som avstod. Resultatet var 136 röster för, 5 emot och 36 som avstod.

Avser statsrådet att ta något politiskt initiativ mot att använda utarmat uran i vapen eller avspeglar omröstningen i generalförsamlingen Sveriges ståndpunkt i frågan?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:479 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 19 december

Svar på fråga

2007/08:479 Sverige och utarmat uran i vapen

Utrikesminister Carl Bildt

Ameer Sachet har frågat vilka politiska initiativ jag avser att ta mot att använda utarmat uran i vapen och om omröstningen om den aktuella resolutionen i generalförsamlingen avspeglar Sveriges ståndpunkt i frågan.

Alla vapen orsakar lidande och död. Men det finns vapen som anses skapa onödigt lidande och ha urskillningslös verkan och därför har en rad internationella överenskommelser slutits för att förbjuda och begränsa användningen av sådana vapen. Sverige har deltagit mycket aktivt i arbetet med att förhandla fram sådana avtal. Det finns ingen överenskommelse som specifikt förbjuder användningen av utarmat uran. Användningen av utarmat uran måste dock ske i enlighet med allmänna folkrättsliga principer.

Både Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s miljöprogram (Unep) har gjort ett antal undersökningar om effekterna av utarmat uran på människor och i miljön. Unep har i sina rapporter lagt fram ett antal rekommendationer som bör följas.

Många undersökningar har således redan gjorts. Vad som i nuläget ytterligare skulle kunna vara motiverat vore framför allt en opartisk, objektiv och vetenskaplig dokumentation och bedömning av resultaten av de undersökningar av mark, vatten och allmänhetens hälsa som hittills har gjorts i berörda länder.

En undersökning av den karaktär som föreslås i FN-resolutionen, det vill säga en inhämtning av åsikter hos länder och organisationer om effekterna av utarmat uran, skulle inte ge mer än vad som kan inhämtas från vetenskaplig litteratur och internationella sammanställningar. Mot bakgrund av ovanstående valde Sverige att i generalförsamlingen den 5 december lägga ned sin röst vid omröstningen om den aktuella resolutionen. Det kan för övrigt noteras att majoriteten inom EU (18 EU-länder) avstod vid omröstningen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.