Svenskt stöd till UNRWA

Skriftlig fråga 2021/22:399 av Björn Söder (SD)

till Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Regeringen hävdar ständigt att dess uppfattning är att FN:s särskilda organisation för palestinska flyktingar, UNRWA, har fungerande rutiner och att man i Sveriges strategi för samarbetet med UNRWA prioriterar att UNRWA säkerställer, utvecklar och utvärderar sitt arbete med att i undervisningen främja FN:s grundläggande värderingar och principer samt att man för en nära och återkommande dialog med UNRWA och understryker vikten av dessa frågor. Men verkligheten ger en helt annan bild av UNRWA. Gång på gång fortsätter UNRWA att ertappas med att sprida antisemitism och våldsbejakande extremism och dess samröre med terrororganisationer, till exempel Hamas, är väldokumenterade. Detta har jag i åtskilliga frågor under flera år redogjort för, till exempel i 2016/17:864, 2019/20:1, 2019/20:1634, 2020/21:3309, 2020/21:3333, 2020/21:3356 och 2021/22:17.

Detta förhindrar dock inte den svenska regeringen, med långtgående historiska band till palestinierna, att fortsätta spendera svenska skattemedel på en organisation som sprider judehat, samarbetar med terrororganisationen Hamas och uppviglar till våld.

Sveriges regering har nu ingått ett nytt fyraårigt strategiskt avtal med UNRWA och kommer under åren 2022–2025 att bidra med totalt 2,1 miljard skattekronor till organisationen.

Regeringens frikostiga bidrag av svenska skattebetalares pengar till UNRWA annonserades i samband med en internationell konferens om UNRWA som Sverige och Jordanien stod värd för den 16 november i Bryssel.

Jag frågade därför statsrådet Per Olsson Fridh om han, mot bakgrund av de ovan beskrivna problem som UNRWA har, anser att det är rätt att finansiera organisationen med ytterligare 2,1 miljarder kronor och om han avser att vidta några särskilda åtgärder med anledning av de ovan beskrivna problemen.

Sedan statsminister Stefan Löfven den 10 november lämnat in sin begäran om entledigande som statsminister besvarades min fråga med att ”som utgångspunkt besvarar en övergångsregering inte interpellationer eller skriftliga frågor. Vissa frågor, bl.a. frågor som rör EU-ärenden eller rena sakförhållanden, kan det dock bli aktuellt att besvara. Bedömningen är att denna skriftliga fråga inte är sådan att den bör besvaras av en övergångsregering. Frågan kommer därför inte att besvaras”.

Nu har en ny statsminister tillträtt och en regering är på plats.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Matilda Ernkrans:

Anser statsrådet, mot bakgrund av de ovan beskrivna problem som UNRWA har, att det är rätt att finansiera organisationen med ytterligare 2,1 miljard kronor, och avser statsrådet att vidta några särskilda åtgärder med anledning av de ovan beskrivna problemen?