Svenskt fiske efter Brexit

Skriftlig fråga 2017/18:268 av Jesper Skalberg Karlsson (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-13
Överlämnad
2017-11-14
Anmäld
2017-11-15
Svarsdatum
2017-11-22
Sista svarsdatum
2017-11-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

 

Den 23 juni 2016 höll Storbritannien en folkomröstning om huruvida landet ska stanna kvar i eller lämna den Europeiska unionen. Lämna-sidan vann med 51,9 procent, vilket innebär att landet bestämt sig för en så kallad brexit. Just nu pågår förhandlingar kring hur det ska gå till rent praktiskt.

En grupp som riskerar att påverkas betydligt av att Storbritannien lämnar unionen är svenska fiskare. Nära 10 procent av Sveriges totala fångst av fisk kommer från brittiska vatten. Det är i storleksordningen mellan 150 och 200 miljoner svenska kronor per år för fiskenäringen – som redan i dag lever under ett tungt byråkratiskt tryck och kämpar med sin lönsamhet.

Den svenska västkusten är kanske den region som kommer att påverkas mest. Där handlar det om omkring 50 procent av fiskenäringen som påverkas negativt, eftersom beredningsindustrin där är betydande och beroende av brittiska fångster.

Det pelagiska fiskets framtid i brittiska vatten är alltså oklar. Den förändrade förvaltningen kan innebära stora effekter på den ekologiska statusen.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

 

Hur arbetar statsrådet och regeringen för att Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen inte ska slå undan benen för svenskt fiske och svensk beredningsindustri, som är beroende av det pelagiska fisket i brittiska vatten?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:268 besvarad av Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Dnr N2017/06920/FJR

Näringsdepartementet

Landsbygdsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:268 av Jesper Skalberg Karlsson (M) Svenskt fiske efter Brexit


Jesper Skalberg Karlsson (M) har frågat mig hur jag och regeringen arbetar för att Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen (EU) inte ska slå undan benen för svenskt fiske och svensk beredningsindustri, som är beroende av det pelagiska fisket i brittiska vatten.

Låt mig börja med att beklaga Storbritanniens planerade utträde ur EU. Storbritannien är en nära och viktig samarbetspartner till Sverige och

i och med deras utträde förlorar vi en nära allierad i många frågor, inklusive vad gäller ett hållbart fiske.

Storbritanniens utträde ur EU riskerar att påverka fisket och fiskeriförvaltningen i unionen och inte minst det svenska fisket.

Brittiskt vatten är idag ett viktigt havsområde för svenskt fiske och

jag delar Jesper Skalberg Karlssons oro över vilka effekter Storbritanniens utträde riskerar att få.

Mot den bakgrunden tog jag kort efter att Storbritannien röstat för att lämna EU initiativ till att inrätta en samrådsgrupp under ledning av företrädare för Näringsdepartementet, med syfte att förbereda svenska underlag inför de kommande förhandlingarna mellan EU och Storbritannien. I denna återfinns berörda myndigheter liksom representanter från den svenska fiskerinäringen och beredningsindustrin. Samrådsgruppen har haft regelbundna möten och de kommer att fortsätta under hela förhandlingen. Resultatet av gruppens arbete blir ett underlag för Näringsdepartementets bidrag i Regeringskansliets samlade brexitarbete som leds och samordnas av Statsrådsberedningen.

En fortsatt god relation med Storbritannien i fiskefrågor även efter brexit är en viktig fråga för mig och regeringen. Det är viktigt att vi inom EU fortsätter att ta ett gemensamt ansvar för de många gemensamma

bestånden som finns så att vår fiskerinäring kan få bra förutsättningar att fortsätta leverera hälsosamma och goda livsmedel.

Det är kommissionen som har ansvaret att förhandla med Storbritannien på mandat av EU27. Förhandlingarna om brexit sker i flera steg. Det första steget handlar om att nå tillräckliga framsteg i ett antal centrala frågor kring utträdet, inte minst den ekonomiska uppgörelsen. Först därefter kan diskussionen öppnas för det vidare ramverket för den framtida relationen mellan Storbritannien och EU, där fiskefrågorna är en del. Ett slutligt avtal om den framtida förbindelsen kan bli verklighet först efter att Storbritannien lämnat EU. Det är dock troligt att utträdesavtalet kommer att innehålla ett övergångsarrangemang som avser att länka mellan utträdet och den framtida förbindelsen.

Jag kan försäkra Jesper Skalberg Karlsson att såväl jag som statsråd som regeringen kommer att vara så väl förberedda som möjligt när dessa förhandlingar inleds.

Stockholm den 21 november 2017

Sven-Eric Bucht

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.