svenskt demokratibistånd till Somalia
Skriftlig fråga 2004/05:677 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-12-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2005-01-07
- Besvarad
- 2005-01-12
- Svar anmält
- 2005-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 december
Fråga 2004/05:677
av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Carin Jämtin om svenskt demokratibistånd till SomaliaSomalia har sedan 1991 saknat centralmakt och landet har präglats av anarki, kaos och klanstrider. Men efter årtionden av konflikt har det under hösten kunnat hållas val till ett övergångsparlament och en president har utsetts. Men denna icke av folket direktvalda president tillika krigsherren Abdullahi Yusuf som bildar övergångsregeringen är ifrågasatt av somalier i exil världen över. Som aktiv krigsherre bär han ansvar för många människors död i strider i sin hemregion Puntland och andra närliggande områden. Han styr nu Somalia från Kenyas huvudstad Nairobi.
Alla välkomnar vi om freden och demokratin på sikt kan etableras i Somalia, men det är nu av yttersta vikt att Sverige inte bara koncentrerar sina biståndspengar till den somaliska regeringen och dess krigsherrar. Demokratiska krafter i det somaliska civilsamhället men även somalier i exil måste ges chans att delta i detta återuppbyggnadsarbete för att ge demokratin både hållbarhet och legitimitet. Sverige har länge engagerat sig för att få en lösning på den rådande anarkin på delar av Afrikas horn. Detta är behjärtansvärt och fredagen den 29 oktober arrangerades en konferens i Stockholm om den somaliska fredsprocessen och samordningen av internationella insatser.
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka det somaliska civilsamhällets krafter både i Somalia och i exilen för att stödja dessa i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:677 besvarad av
den 12 januari
Svar på frågorna 2004/05:675 om svälten i Somalia och 677 om svenskt demokratibistånd till Somalia
Statsrådet Carin Jämtin
Birgitta Ohlsson har frågat mig dels vilka svenska biståndssatsningar som ska göras för att bekämpa svälten i Somalia och dels vilka konkreta åtgärder som ska göras för att stärka det somaliska civilsamhällets krafter, både i Somalia och i exil, för att stödja dessa i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. Jag har valt att besvara dessa frågor i ett sammanhang.
På grund av uteblivna regn och förstörda betesmarker för boskap står nomader, främst i norra Somalia, inför en hungerkatastrof. Detta samtidigt som den humanitära situationen för utsatta grupper sedan länge är mycket allvarlig i hela landet.
Situationen har nu också dramatiskt förvärrats av att även Somalia drabbats av en av de största naturkatastroferna i modern tid. I Somalia rapporteras att omkring 1 000 personer saknas och att över 50 000 människors liv berörs. Sverige har därför i dagarna fattat beslut om stöd till FN:s humanitära arbete i de krisdrabbade områdena, som även omfattar Somalia. Detta stöd inkluderar även ett specifikt stöd till Somalia.
Sverige är i nuläget den fjärde största bidragsgivaren av humanitärt bistånd till Somalia, och vi är sammantaget en av de största givarna. Det är viktigt att understryka att Sveriges bistånd till Somalia går till alla delar av landet.
Även om utvecklingen fortfarande är mycket osäker vad gäller freds- och försoningsprocessen kan vi konstatera att stora framsteg gjorts under sommaren, ett parlament och en president har valts. Allmänna val ska hållas om fem år.
Vid den konferens som hölls i Stockholm den 29 oktober 2004 antog alla större givare ett antal principer för stöd till den nya regeringen, bland annat att stöd ska gå till alla delar av landet och att det ska främja respekt för mänskliga rättigheter.
Somalier i exil, inte minst i Sverige, har varit mycket aktiva under processens gång. I parlamentet och i rådgivande funktion till övergångsinstitutionerna finns svenska, kanadensiska, holländska och finska medborgare. Representanter för UD har också informerat företrädare för de somaliska föreningarna i Sverige om vad Sverige gör i processen.
Sammanfattningsvis vill jag säga att Sverige ger ett stort, och ökande, humanitärt bistånd till Somalia samt att principerna för deltagande och demokratisk utveckling med tonvikt på en förbättring av mänskliga rättigheter genomsyrar all planering av framtida stöd till Somalia. Sveriges engagemang i Somalia är långsiktigt, gäller hela landet och sker i kontakt med det civila samhället. Sverige stöder också Liv- och fredsinstitutet och War Torn Societies i deras arbete med demokratifrågor i Somalia.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.