Svenskars användning av kinesisk teknik
Skriftlig fråga 2020/21:2286 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-03-22
- Överlämnad
- 2021-03-22
- Anmäld
- 2021-03-23
- Sista svarsdatum
- 2021-03-31
- Svarsdatum
- 2021-04-07
- Besvarad
- 2021-04-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Mikael Damberg (S)
Frågan om utländska direktinvesteringar i Sverige har under en tid debatterats flitigt, inte minst mot bakgrund av det stora intresset som länder som Kina visat att köpa svenska företag. Det är inte heller någon hemlighet att den kinesiska staten, som pekats ut som en av de tre mest aktiva aktörer som bedriver spionage i Sverige, älskar information. Den förstår att kunskap är makt och vill därför av flera skäl ha så mycket information den bara kan få. Detta gäller även kinesiska företag, som enligt kinesisk lag också måste dela med sig av den information de har till den kinesiska underrättelsetjänsten, om detta önskas.
Av just den här anledningen har Huawei, som har dokumenterade kopplingar till den kinesiska underrättelsetjänsten, skapat debatt. Företagets engagemang i Sverige har med all rätt kommit att bli något av en säkerhetsfråga. Men det är inte bara Huawei som bör intressera. Appar som Tiktok bör vara minst lika intressanta.
Tiktok har nyligen genom en förlikning med amerikanska advokater gått med på att betala 92 miljoner dollar för att lösa dussintals rättegångar där den populära videodelningsappen anklagats för att ha samlat in personuppgifter från nästan 90 miljoner amerikanska användare, inklusive information med hjälp av ansiktsigenkänningsteknik, utan samtycke. Informationen har sedan delats med nätjättar som Google och Facebook, men också med tredje part, varav några är baserade Kina.
Det är inte första gången som Tiktok tvingats betala efter att ha ertappats med illegal insamling av känslig information om amerikanska användare. Den insamling den sysslar med lär inte heller bara vara fokuserad till USA, varför den svenska regeringen också bör ta detta på allvar. USA:s president Joe Biden har nu inlett en bredare granskning av amerikanernas användning av kinesisk teknik – ett lovvärt initiativ.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Mikael Damberg:
Kan vi förvänta oss att statsrådet tar initiativ till att likt Bidenadministrationen tillsätta en granskning av svenskarnas användning av kinesisk teknik?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:2286 besvarad av Statsrådet Mikael Damberg (S)
Svar på fråga 2020/21:2286 av Markus Wiechel (SD) Svenskars användning av kinesisk teknik och fråga 2020/21:2355 Kinas inflytande över företag verksamma i Sverige
Markus Wiechel har frågat mig om vi kan förvänta oss att jag, likt Bidenadministrationen, tillsätter en granskning av svenskarnas användning av kinesisk teknik. Markus Wiechel har också frågat mig om hur jag ser på det inflytande som Kina har i Sverige genom sina företag och produkter, mot bakgrund av de uppgifter som redogjorts för i frågan, och om man kan förvänta sig att jag vidtar några åtgärder.
Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder, vilket i grunden är positivt. Sverige har också en öppen ekonomi, med stark betoning på frihandel. Det ligger i Sveriges intresse att ha handel med andra länder, däribland Kina, för jobb och tillväxt i Sverige. Samtidigt ska vi inte vara naiva, därför genomför regeringen en hel del åtgärder som ska stärka skyddet.
Digitaliseringen innebär även risker, såväl för den enskilde som för företag och myndigheter. Informations- och cybersäkerhet angår hela samhället och alla behöver ta sitt ansvar för att vi ska uppnå en effektiv och säker hantering av information. Dessa överväganden gäller också i förhållande till Kina. Som regeringen 2019 framhöll i sin skrivelse Arbetet i frågor som rör Kina blir tillgång till marknad, teknik och innovation i Kina allt viktigare för svenska företag och för möjligheterna att lösa olika utmaningar i vårt samhälle och globalt. Samtidigt finns risker och utmaningar förknippade med Kina på innovationsområdet, exempelvis genom bristande skydd för immaterialrätten, industrispionage, militär-civil fusion, bristande skydd för den personliga integriteten och Kinas betoning av statens ansvar för säkerhet och kontroll av internet.
Som ett led i att öka kunskapen kring informationssäkerhet arrangerade Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) i oktober förra året, tillsammans med Polismyndigheten, en nationell informationskampanj med budskapet ”Tänk säkert – skydda din viktigaste information”. Syftet med kampanjen var att hjälpa individer och företagare att skapa en säkrare användning av internet och öka medvetenheten om säkerhetsutmaningar kopplade till internetanvändning.
I december 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Säkerhetspolisen om fördjupad samverkan inom cybersäkerhetsområdet genom ett nationellt cybersäkerhetscenter. Centret ska bidra till att göra Sverige säkrare genom att höja den samlade förmågan att möta cyberhot och effektivt stödja både offentliga aktörer och näringsliv.
För att stärka skyddet av de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället har en moderninserad säkerhetsskydslag tagits fram. Lagen trädde i kraft i april 2019 och innebär en tydlig ambitionshöjning på området. Den 1 januari i år skärptes lagstiftningen ytterligare genom bestämmelser som gör det möjligt att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och egendom av betydelse för Sveriges säkerhet. Regeringen arbetar också med att ta fram lagförslag som bland annat syftar till att stärka tillsynen på säkerhetsskyddsområdet.
Det pågår också ett omfattande arbete för att motverka strategiska uppköp av skyddsvärd verksamhet, särskilt genom den s.k. Direktinvesteringsutredningen, som ska föreslå hur ett system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 2 november 2021.
Regeringen arbetar systematiskt, uthålligt och på bred front med att stärka hela samhällets motståndskraft, både när det gäller informations- och cybersäkerhet och med att skydda de mest känsliga verksamheterna i samhället.
Stockholm den 7 april 2021
Mikael Damberg
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.