Svenskans ställning i skolan
Skriftlig fråga 2005/06:1652 av Nylander, Christer (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-05-18
- Anmäld
- 2006-05-18
- Besvarad
- 2006-05-24
- Svar anmält
- 2006-05-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 maj
Fråga 2005/06:1652 av Christer Nylander (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Svenskans ställning i skolan
Att kunna språket som talas i ett land är helt avgörande för att kunna ta ansvar för sitt liv, ta vara på möjligheterna i sitt liv och ta ansvar för samhället.
I Sverige är svenskan huvudspråket och då är det fullt rimligt att alla som bor i landet ska ha rätten till svenska språket och att skolan ska göra allt i sin makt för att alla ska få god tillgång till svenskan. Den som nöjer sig eller tvingas nöja sig med den fattigare variant av språket, som i debatten ibland kallas miljonsvenska och ibland blattesvenska, får sämre möjligheter att ta sig fram i samhället. Det innebär att både frihet och ansvarstagande beskärs. Därför är det en viktig debatt om språket som levt upp de senaste veckorna.
En politik som syftar till att ge alla möjligheter att forma sitt liv måste vara mycket tydlig i sina ambitioner när det gäller språket. Det måste vara tydligt att svenska är skolans viktigaste ämne. Det måste vara tydligt att förmågan att behärska svenska språket i tal och skrift är avgörande och att skolans mål i ämnet svenska är viktigare än de andra målen.
Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att förtydliga svenskans ställning i skolans styrdokument?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:1652 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:1652 om svenskans ställning i skolan
Statsrådet Ibrahim Baylan
Christer Nylander har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att förtydliga svenskans ställning i skolans styrdokument.
I propositionen Bästa språket @ En samlad svensk språkpolitik (prop. 2005/06:2) fastslår regeringen att svenska språket är av största betydelse för Sverige och de människor som verkar och bor här. Det manifesteras genom de nationella språkpolitiska målen.
Jag har många gånger sedan jag tillträtt som skolminister betonat hur viktigt det är med läsförmåga och läsförståelse. Dessa frågor står högt på min dagordning och många insatser görs på detta område. Att lära sig tala och läsa svenska är viktigt för att lyckas i skolan. Det är dessutom viktigt att de barn och elever som har annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Detta står enligt min uppfattning inte i motsatsställning till att huvudspråket i Sverige är svenska och att ämnet svenska är det viktigaste ämnet i den svenska skolan.
Skolan har ett stort ansvar för det svenska språket. Det är i skolan som grunderna för goda språkkunskaper läggs. Detta avspeglas också i den starka ställning som ämnet svenska har i timplanen för grundskolan. Inget annat ämne har så många timmar till sitt förfogande under grundskoletiden. I den debatt som förekommit under den senaste tiden har man på ett olyckligt sätt polariserat förortsslang och gemensam korrekt standardsvenska, vilken i sig kan innehålla många individuella och dialektala språkliga variationer. I läroplanen och kursplanerna framgår tydligt skolans ansvar för att ge eleverna förutsättningar att tala, läsa och skriva en väl fungerande svenska.
Statens skolverk har haft ett sådant uppdrag som Christer Nylander efterlyser, nämligen att se om det finns några förändringar som behöver göras i kursplanerna i svenska och matematik för att förbättra måluppfyllelsen. Skolverket konstaterar att det på kort sikt endast är små justeringar som kan göras utan en mer genomgripande revidering av styrdokumenten. Hur Skolverkets rapport ska följas upp övervägs just nu inom Utbildnings- och kulturdepartementet. En särskild utredare ser just nu över målstrukturen i läroplaner och kursplaner. Min uppfattning är därför att det inte i första hand är genom omedelbara förändringar i styrdokumenten, som elevernas kunskaper i svenska kan bli bättre.
Regeringen vidtar flera åtgärder för att stärka elevernas läs- och skrivutveckling. Bland sådana åtgärder vill jag nämna att regeringen föreslår att sammanlagt 225 miljoner kronor satsas under 2006 och 2007 för insatser i skolor i segregerade områden. En stor del kommer att satsas på språkutvecklande insatser. Kommunerna får också stöd för kompetensutveckling av lärare för att öka kunskaperna om hur man lär barn att läsa samt för tidig upptäckt och tidiga åtgärder för barn som riskerar att inte nå målen.
Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att inom myndigheten bygga upp ett nationellt centrum för språk‑, läs- och skrivutveckling som bland annat ska ta fram och sprida goda exempel och erfarenheter kring språk‑, läs- och skrivutveckling samt informera skolorna om olika läsinlärningsmetoder. Myndigheten har vidare fått i uppdrag att lansera Alla Tiders Klassiker i syfte att skapa läslust och främja elevernas språkutveckling samt dessutom stärka, stimulera och utveckla skolbiblioteken och det pedagogiska arbetet tillsammans med lärarutbildningarna.
Sammanfattningsvis har ämnet svenska en avgörande ställning i den svenska skolan, vilket också styrdokumenten visar. Härtill kommer omfattande riktade insatser för att öka kunskaperna i svenska hos i första hand elever, men även kompetensutveckling av lärare i läs- och skrivinlärning. När den särskilde utredaren, som ser över mål- och uppföljningssystem i grundskolan, lämnat sina förslag, ska regeringen ta ställning till om och hur styrdokumenten behöver revideras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.